Provtagning

Smittskydd

Smittskydd omfattar ett brett fält - från förebyggande arbete till epidemibekämpning.

Rutiner och riktlinjer

Smittskyddsfrågor i fokus

  • Säsongsinfluensa

    Vaccinationskampanjen 2017-2018 startar den 7 november.

    Vaccin mot säsongsinfluensa (Vaxigrip ®) beställs på http://www.vaccinationsservice.se/ eller direkt via Sanofi Pasteur på 031-88 72 90. Det går också att beställa via ApoEx.

    Säkerhetskanyler (i enlighet med AFS 2005:1) finns att beställa hos Centralförrådet: produktnr 101921, kanyl  inj 23G 0,6x25 mm blå säkerhetskanyl.

    Regionala rutiner

    Vaccination mot säsongsinfluensa

    Bildspel för personal

    Hälsodeklaration inför vaccination mot säsongsinfluensa - svenska

    Information från Läkemedelskommittén

    Riktlinje för vaccination vid behandling med antikoagulantia

    Information från Folkhälsomyndigheten

    Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper

    Vaccination av gravida mot influensa

    Vaccination mot influensa - information till dig som är gravid

     

  • Magsjuka – risker under sommaren

    Sommarmånaderna är högsäsong för magsjuka, då ökar risken att vi drabbas på grund av bakterier vi får i oss. Ofta smittas vi via mat och vatten.

    Det finns enkla sätt att minska risken att bli sjuk. Jordbruksverket har plockat fram en rad enkla tips.

    Skulle du ändå drabbas finns information och råd gällande magsjuka på 1177.se

  • Kikhosta

    Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn.

    Kikhosta

    De senaste veckorna har vi diagnosticerat 7 fall (161124) av kikhosta i länet, varför smittskyddsläkaren manar till ökad uppmärksamhet.

    Symptom och smittsamhet

    Kikhosta är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Den sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Insjuknandet börjar ofta med lite feber, snuva och hosta. Hosta nattetid är vanligt. De två första veckorna av sjukdomen är svår att skilja från vanlig förkylning. Under dessa två veckor är dock smittsamheten som störst. När kikningarna kommer har smittsamheten börjat minska. Efter fyra veckor räknar man med att smittsamheten har upphört (sex veckor räknas vid kontakt med spädbarn). Inkubationstiden (tid från smitta till insjuknande) är 7-14 (som längst 21) dagar.

    Barn i förskola/skola

    Barn med kikhosta får lov att vistas i förskolan/skolan om deras allmäntillstånd tillåter det. Smittspridning har redan skett och en avstängning av sjuka barn hjälper föga. Barn som har mycket hosta med påverkat allmäntillstånd eller kräkningar bör vara hemma. När hostan inte är lika intensiv minskar också risken för att smitta fler personer, även om barnet fortfarande kan smitta.

    Barn i förskola/skola som har nyfödda syskon hemma

    Spädbarn under 6 månader kan bli allvarligt sjuka av kikhosta. De saknar skydd och föräldrarna bör därför aktivt försöka undvika att barnet smittas. Spädbarnen smittas oftast av föräldrar eller syskon. Vet man om att det går kikhosta så kan man som förälder vara mer observant på de första symtomen och snabbare få diagnos och behandling för sitt barn. Det är viktigt att uppge att barnet varit utsatt för kikhosta när man har kontakt med sjukvården, eftersom man inte rutinmässigt tar prov för kikhosta. Det går även flera andra typer av luftvägsinfektioner med hosta för närvarande, och det behövs oftast ett speciellt prov från näsan för att säkerställa diagnosen. Behandling som påbörjas tidigt efter symtomdebuten kan lindra och förkorta sjukdomsförloppet.

    Gravida

    Får man kikhosta när man är gravid riskerar man att smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Störst är risken om kvinnan har haft en långdragen hosta som inte har uppfattats som kikhosta. Vid diagnosticerad kikhosta efter vecka 27 i graviditeten tar en läkare ställning till om kvinnan och de som kommer att leva nära barnet bör behandlas med antibiotika. På detta vis kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat.

    Symptom hos spädbarn som motiverar provtagning för kikhosta

    • Hosta utan andra symptom.
    • Hosta med kikning, cyanos, kräkning, apné.
    • Apné som enda symptom.
    • Symptom (enligt ovan) som inte syns vid undersökningen men som föräldrarna berättar om.

    Symptom hos barn och vuxna som motiverar provtagning

    • Hosta hos äldre barn, ungdomar och vuxna, om de har nära kontakt med spädbarn.
    • Hosta hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten, under tredje trimestern.
    • Om kikhosta misstänks bör spädbarnet få behandling tidigt, redan innan provsvaret kommit.

    När ges antibiotika?

    • Barn som är yngre än sex månader och har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan de har fått symtom. Om de får antibiotika tidigt kan det lindra symtomen eller förhindra att sjukdomen bryter ut.
    • Barn mellan sex och tolv månader som har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika när de har fått de första förkylningssymtomen (även om sjukdomen ännu inte är konstaterad). Det görs för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott är det inte säkert att den hjälper.
    • Den som är äldre än ett år och har kikhosta, och som inte kan undvika att träffa barn som är yngre än ett år brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken.
    • Hostmediciner brukar inte lindra besvären.
    • Sammanfattningsvis är det i första hand små barn och kvinnor i sen graviditet som blir aktuella för behandling.

    Vaccination

    Kikhosta ingår i Sveriges allmänna barnvaccinationsprogram. De flesta förskolebarn är vaccinerade. Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter den första dosen vaccin vid 2,5-3 månaders ålder. 80-90% skydd uppnås efter den tredje dosen vaccin. Immuniteten beräknas avta efter ca fem år. Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år. Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta.

    Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996 men på senare år ser vi en ökning av antalet fall nationellt. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979-1996 (årtalen kan variera något runt om i landet).

    Kikhosta enligt smittskyddslagen

    Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och dessutom smittspårningspliktig. Även misstänkta fall (klinisk bild förenlig med diagnosen + epidemiologiskt samband) skall anmälas till smittskyddsläkaren. Behandlande läkare ansvarar för att försöka identifiera smittvägar (utföra smittspårning) och förhindra fortsatt smittspridning. Efterhör om det finns spädbarn eller höggravida i omgivningen! Smittspårningen kan leda till att antibiotikaprofylax behöver sättas in (se stycket ovan). Notera att Smittskydd och Vårdhygien aldrig skall stå som provsvarsmottagare, det är alltid en läkare på den enhet som ordineras provet alternativt utför provtagningen som är provsvarsmottagare.

    Provtagning

    I första hand rekommenderas PCR. Analysen heter "Bordetella pertussis PCR" i Cosmic. UTM (Flocked swab i UTM-medium). För nasofarynxpinnen horisontellt utmed näshålans botten mot bakre svalgväggen. Snurra pinnen långsamt, håll den kvar där en stund om möjligt, ta ut den och för ned pinnen i transportröret som innehåller flytande transportmedium. Pinnen bryts därefter av mot kanten av röret. Provet skickas till mikrobiologen i Kalmar och analysen utförs sedan i Växjö.Serologi är ett alternativ sent i sjukdomsförloppet.

    Vid epidemiologiskt samband och typiska kliniska symptom behöver diagnosen inte bekräftas med provtagning. Observera dock att även dessa fall skall smittspåras och anmälas till smittskyddsläkaren.

    Misstänkt kikhosta hos vårdpersonal (även städ- och kökspersonal inom sjukvården)

    Kommer man i sitt arbete i kontakt med barn under ett år skall man utan dröjsmål kontakta sin närmaste chef om man har misstänkt eller bekräftad kikhosta. Han eller hon bör sedan rådgöra med vårdhygien/infektionsbakjour kring lämpliga åtgärder. I vissa fall kan det bli aktuellt med avstängning från arbetet och antibiotikabehandling. I sådana fall måste en individuell bedömning göras i samråd med vårdhygien/infektionsbakjour kring efter hur många dygn det är lämpligt att återvända till arbetet. Glöm inte att smittspåra exponerade patienter och personal vid bekräftade fall hos personalen.

    Vid frågor

    Rådgör med hygienöverläkare Per-Åke Jarnheimer 0480-814 40, infektionsbakjour på minicall 70995 resp 0746-218 263 eller smittskyddsläkare Lisa Labbé Sandelin 0480-813 36.

    Från Folkhälsomyndigheten

    Sjukdomsinformation om kikhosta

    Rekommendation för att förebygga kikhosta hos småbarn

    Förebygga kikhosta hos spädbarn - Faktablad och bildspel

  • Asyl- och flyktinghälsovård ur ett smittskyddsperspektiv

    Här har vi samlat aktuell information om smittskyddsfrågor rörande asylsökande och flyktingar. Kontakta oss gärna om du inte hittar vad du söker.

    • Hälsoundersökning

      Hälsoundersökning

      Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar med avseende på smittsamma sjukdomar (Smittskyddenheten i Kalmar län 2016-12-23)

      Åtgärd vid hantering av provsvar hos asylsökande (Smittskyddenheten i Kalmar län 2016-12-23)

      Hälsodeklaration tuberkulos (Smittskyddenheten i Kalmar län 2015-06-04)

      Hälsodeklaration tuberkulos (Socialstyrelsen Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos 2013, se sidan 24)

      Hälsokontroll tuberkulos inför arbete eller studier (Smittskyddenheten i Kalmar län 2015-10-27)

      Latent tuberkulos, patientinformation när behandling ges samt när behandling inte ges, på svenska (Smittskyddsenheten i Kalmar län 2016-05-03)

      Quantiferon, video med provtagningsinstruktion (Qiagen)

      Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m. fl(senaste versionen av SOSFS 2011:11)

    • Riskbedömning avseende smitta

      Riskbedömning avseende smitta

      Information om tuberkulos och smittrisker på arbetsplats/boende (Smittskydd Skåne)

      Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för smittspridning är låg med anledning av flyktingsituationen (Folkhälsomyndigheten reviderad 2015-10-09)

      Låg risk för spridning av allvarliga infektionssjukdomar bland barn (Folkhälsomyndigheten 2016-05-11)

      Frågor och svar kring smittsamma sjukdomar för dem som träffar asylsökande i sitt arbete (Smittskyddsenheten i Kalmar län 2015-10-30)

    • Övrigt

      Övrigt

      Vaccinationer till människor på flykt (Folkhälsomyndigheten 2015-11-30)

      Människor på flykt, vägledning för vårdpersonal (Folkhälsomyndigheten reviderad version 2015-12-14)

      Smittskyddsblad Information till läkare och patienter på flera språk (Smittskyddsenheten Kalmar)

      Smittskyddsanmälan

      God handhygien, affischer på 9 språk från Folkhälsomyndigheten (scrolla ned på sidan)

      Folkhälsomyndighetens seminarium om inomhusmiljön i asylboenden 

    • Frågor och svar

      När behövs vaccination i arbetet med asylsökande och flyktingar?

      På smittskyddsenheten får vi för närvarande många frågor kring behov av vaccination av vårdpersonal och hos personal på asylboenden och i skola och barnomsorg där asylsökande vistas. Med anledning av detta har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren nedan.

      Vaccination av vårdpersonal

      Vårdpersonal bör ha grundskydd enligt det nationella vaccinationsprogrammet och de som kan ha kontakt med blod (sätter nål eller kan råka ut för stick- eller skärskador) skall dessutom ha skydd mot hepatit B. Detta är arbetsgivarens ansvar (Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet)."

      Personer som är födda på 1960- och 1970-talet kan ha undgått mässlingsinfektion och heller inte fått två doser vaccin. För dessa kan det finnas anledning att göra en översyn samt av yngre personal som kan tillhöra åldersgrupp där man inte fått vaccin mot mässling eller påssjuka.

      BCG-vaccination (mot tuberkulos) rekommenderas endast till dem som arbetar eller studerar i patientnära verksamhet på vissa sjukhuskliniker (lungklinik och infektionsklinik), på vissa laboratorier eller på obduktionsavdelning.

      Ingen ökad hälsorisk eller behov av vaccination för dem som träffar asylsökande i sitt arbete på asylboenden, skolor, barnomsorg e.t.c.

      Generellt sett rekommenderas ingen vaccination men det kan ibland bli aktuellt med vaccination efter bekräftade fall av till exempel hepatit A. I sådana fall blir smittskyddsenheten inkopplad och infektions- eller smittskyddsläkare ordinerar vaccination.

      Många av frågorna rör vaccination mot tuberkulos. BCG-vaccinet har relativt dålig skyddseffekt och rekommenderas därför inte. Läs även mer på sidan 24 i dokumentet från 2012 från Socialstyrelsen. Den viktigaste åtgärden för att minska smittrisken vid tuberkulos är tidig diagnos av sjuka varför flyktingar med kronisk hosta (hosta > 3 veckor) ska få hjälp att träffa läkare omgående.

      Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning av risken för smittspridning med anledning av tillströmningen av flyktingar och bedömningen är att risken för smittspridning är låg.

      Frågor och svar om smittsamma sjukdomar och asylboende

      Frågorna är ursprungligen gjorda för dem som arbetar på asylboenden, men kan appliceras även på andra verksamheter.

      Behöver personal på boenden vaccinera sig mot hepatit B?

      Nej, att arbeta på ett asylboende innebär ingen ökad risk för hepatit B. Men kontakta sjukvården direkt för bedömning vid tillbud där någon kommer i kontakt med blod. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.

      Behöver personalen vaccinera sig mot tuberkulos?

      Nej, en sådan rekommendation finns inte generellt. På en arbetsplats är det arbetsgivaren som avgör vilket skydd de anställda ska ha. Vaccination av personal inom omsorg och socialtjänst bedöms sällan vara motiverad. För personal inom sjukvården bör endast de som arbetar eller studerar i patientnära verksamhet på vissa sjukhuskliniker (lungklinik och infektionsklinik), på vissa laboratorier eller på obduktionsavdelning vara vaccinerade mot tuberkulos.

      Det finns en person på boendet med blodburen smitta (hepatit B, C eller hiv). Finns det några restriktioner?

      Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. Blodburna infektioner smittar inte via vanligt socialt umgänge.

      Får en person med blodburen smitta vara med och laga mat?

      Ja, matlagning innebär ingen smittrisk. Det är enbart vid tillbud som åtgärder behöver vidtas, vilket gäller oavsett om personen har en känd blodburen infektion eller inte. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.

      En person på boendet misstänks ha fått skabb. Vad ska göras?

      Det är viktigt att en läkare har ställt diagnosen skabb innan behandling inleds, eftersom klådan kan ha andra orsaker som kräver annan behandling. I första hand bör man kontakta hälsocentralen för närmare råd, undersökning och behandling. Ibland kan även andra som varit i nära kontakt med en person med skabb behöva behandling.

      En person på boendet har insjuknat i tuberkulos. Kan personalen ha blivit smittad?

      Risken är liten. För att bli smittad av tuberkulos krävs i regel långvarig och nära kontakt, samt att den sjuke har tuberkulos i lungor eller luftvägar. Tuberkulos på annan plats i kroppen, dvs. utanför luftvägarna, är inte smittsam. Inte heller så kallad "latent" tuberkulos är smittsam. Patientens behandlande läkare bedömer smittsamheten, och om det behövs har läkaren ansvar att alla som kan ha smittats kallas till undersökning. Små barn med tuberkulos är mycket sällan smittsamma.

      En person på boendet får behandling mot tuberkulos. Vilka restriktioner gäller för personen?

      Det viktigaste är att personen följer läkarens förhållningsregler så att ingen annan blir smittad. En person med smittsam tuberkulos måste vara isolerad eller leva så att inga andra riskerar att bli smittade. Ofta innebär detta därför vård på sjukhus i början av behandlingen tills smittrisken bedöms ha försvunnit. Det är viktigt att personen tar sin medicin varje dag under hela behandlingstiden som ofta är många månader lång. Personer med icke-smittsam tuberkulos kan bo kvar på boendet utan risk för andra, men måste komma på planerade läkarbesök och följa läkarens förhållningsregler.

      Behöver personerna som bor på boendet genomgå hälsoundersökning?

      Nej, inte för att bo på boendet.

      Hälsoundersökning av asylsökande är ett erbjudande, men det är önskvärt att alla, oavsett boendeform, nyttjar denna möjlighet. Det är i första hand för den asylsökandes egen skull som hälsoundersökningen görs.

      Genom att följa enkla hygienrutiner och att uppmana och hjälpa den som eventuellt är sjuk att söka vård, så är risken att smitta sprids mycket liten – oavsett om hälsoundersökning är gjord eller inte.

      Personalen bör uppmuntra och i möjligaste mån underlätta för de boende att genomgå hälsoundersökning.

      Är en person skyldig att berätta för personalen om han eller hon har en smittsam sjukdom?

      Nej.

      Om en person på boendet blir sjuk, var ska hen vända sig?

      Ring 1177 vårdguiden som har öppet dygnet runt. Där får man sjukvårdsrådgivning och information om vilka mottagningar man kan kontakta för att få hjälp. Oftast kan man dagtid i första hand kontakta en hälsocentral. Vid livshotande eller akuta tillstånd ringer man 112.

      Innebär de ökade strömmarna av flyktingar en högre risk för smittspridning i Sverige?

      Folkhälsomyndigheten följer läget och bedömningen är att det inte existerar något hälsohot eller utbredd ökad smittrisk för befolkningen. Folkhälsomyndigheten har den 9 oktober 2015 tagit fram ett underlag som redovisar myndighetens bedömning gällande eventuell ökad smittrisk från flyktingar till övriga befolkningen.

      Vad finns det för rekommendationer för livsmedelshanteringen på asylboende?

      Regelverk för livsmedelshanteringen styrs av den lag som rör objektsburen smitta, Miljöbalken (1998:808). Därför handhas dessa frågor av kommunernas miljöförvaltningar. Allmänna råd om hur livsmedel bör hanteras finns i broschyren "Fem nycklar till säkrare mat" från WHO (Världshälsoorganisationen).

       

  • Zikavirus

    Här finns länkar till information om zikavirus. Information är färskvara och rekommendationer och råd kan ändras i takt med att kunskapen ökar.

    Läs mer på

    Reviderad handläggningsrekommendation vid misstänkt zikavirusinfektion, Folkhälsomyndigheten, 2017-03-06.

    Frågor och svar om zikavirus, Folkhälsomyndigheten, uppdateras kontinuerligt

    Interimistisk vägledning för handläggning av misstänkta fall av zikavirusinfekion, Folkhälsomyndigheten, 2016-07-04

    Information till hälso- och sjukvården om graviditet och zika, INFPREG, 2016-06-02

    Aktuellt läge med kartor, European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC, uppdateras kontinuerligt

    ECDC:s riskbedömning, uppdateras kontinuerligt

    Karta över riskområden i Florida, CDC

Kontakt

  • Om oss
  • Kontaktuppgifter

    Smittskydd

    smittskyddlsk@ltkalmar.se (Bevakas vardagar kl. 8-16)

    Fax: 0480-845 31

    Postadress:

    Smittskyddsenheten i Kalmar län, Länssjukhuset, 391 85 Kalmar

    Besöksadress:

    Länssjukhuset Kalmar, hus 17, plan 2.

     

    Medarbetare:

    Lisa Labbé Sandelin (f.n. föräldraledig)

    Smittskyddsläkare

    Telefon: 0480-813 36, mobil: 072-232 34 01 

     

    Claes Söderström

    Biträdande smittskyddsläkare

    Telefon: 0480-842 15, mobil: 070-249 31 79

     

    Per-Åke Jarnheimer

    Biträdande smittskyddsläkare

    Telefon: 0480-814 40, mobil: 076-815 45 29

     

    Ingrid Gunn

    Smittskyddssjuksköterska

    Telefon: 0480-845 30, mobil: 070-388 45 30

     

    Ann-Christine Sjölund

    STI-samordnare/smittskyddssjuksköterska

    Telefon: 0480-384 94, mobil: 072-236 96 11

     

    Anita Råberg

    Sekreterare

    Telefon: 0480-815 09, mobil: 070-595 20 17