Vem ansvarar för vad?

Som vårdgivare är det viktigt att samverka internt och externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer. Samordning behövs för att insatserna från de olika aktörerna inte motverkar varandra.

Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdens ansvar är att ställa frågor om våld i sin kontakt med patienten för att identifiera personer som utsatts för våld och att ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande.

Vårdgivaren ska upprätta en individuell plan för samverkan då en enskild har behov av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Samverkan ska ske med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Samverkan kan samordnas kring individen genom en samordnad individuell planering, SIP. Detta kan även initieras av patienten.

Hinder för samverkan kan vara sekretessen men detta kan lösas genom samtycke. Finns inte samtycke kan ärendet diskuteras i avidentifierad form.

Kommun och socialtjänst

Socialnämnden har ansvar att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att våldsutsatta personer kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. De ansvarar även för förövaren. Socialtjänsten ska ha en helhetssyn för hjälp, stöd, rådgivning, ekonomiskt bistånd och boende, ibland med akuta insatser.

Vid anmälan om barn som far illa ska Socialtjänsten utan dröjsmål inleda en utredning av barnets behov av stöd, skydd och hjälp. De ska även kunna erbjuda insatser till våldsutövare som syftar till att de ska förändra sitt beteende och upphör med att utöva våld.

Polis och åklagare

Polis och åklagare förebygger brott och skyddar allmänheten mot brott, utreder skuldfrågan, straffar de förövare som gjorts sig skyldiga till brott och tillvaratar brottsoffrens intressen.

Det handlar om att anmälan tas upp på ett korrekt sätt, att prover och dokumentation inhämtas, att brottsoffer får information om möjligheten till stöd i den rättsliga processen i form av ett målsägandebiträde och stödperson och att brottsoffrets integritet och rättssäkerhet värnas under rättegången.

Frivilligorganisationer

Det finns kvinno- tjej- och mansjourer. Dessa är ideella organisationer som arbetar med att hjälpa våldsutsatta och erbjuder skyddat boende, stöd och rådgivning, där man kan vara anonym. Några kommuner har samarbetsavtal med kvinnojouren för till exempel skyddat boende.

Brottsofferjouren är utbildade stödpersoner som ska ge stöd till alla brottsoffer genom samtal eller stöd vid kontakter med myndigheter.