Sjukresor med kollektivtrafiken ökar
Pressmeddelande 2010-03-31
Sedan 2007 har antalet sjukresor i kollektivtrafiken i det närmaste fördubblats. Därmed är det mål som sattes upp i landstingsplanen 2008-2010 uppnått. Det framgick av den redovisning och rapport över sjukresorna som presenterades på landstingsstyrelsen på onsdagen.
Förklaringen till ökning är dels marknadsföring genom en rad olika kanaler både till patienter, handikappråd, pensionärsråd och vårdpersonal. Dels ett nytt regelverk och helt nya bussar anpassade för funktionshindrade som ökat tillgängligheten.
Ett mål för framtiden är att förenkla ännu mer för patienterna så att det enbart skulle räcka med att identifiera sig för att åka gratis utan att vare sig behöva kuponger eller skicka in blanketter med biljetter i efterhand.
Kostnaderna för upphandlade taxi och specialfordon kommer att följas under året så att de avdelningar eller mottagningar som har stora kostnader ska få möjlighet att påverka patienternas resvanor. Totalt sett har dock antalet resor just med taxi eller specialfordon minskat under de tre senaste åren.
Intervjuer som gjorts med sjukresenärer sedan december 2009 visar på ett mycket högt betyg för Kalmar läns del. 97 procent av de 209 tillfrågade under december och januari var sammantaget nöjda. Tillsammans med Jämtland får Kalmar län högst betyg i landet.
Kvalitetsmätning sjukresor
Inget ändrat ambulansuppdrag
Uppdraget att undsätta invånare som drabbats av akut sjukdom/olycka har inte förändrats. Det slås fast i ett svar på en skrivelse från oppositionen där man ställt ett antal frågor då flera ambulansavtal går ut vid årsskiftet.
Arbetet med att ta fram underlag för en ny upphandling i Mörbylånga och Ålem pågår och ambitionen är att fortsätta utveckla ambulanssjukvården för att stärka den medicinska kvaliteten, patientsäkerheten och insatsmöjligheterna.
Höga ohälsotal ska utredas
Högsby, Hultsfred och Nybro är de tre kommuner i länet som har högst ohälsotal. Samtliga har också en låg andel sjukgymnaster per invånare. Det framgår av en uppföljning kring sjukgymnastik inom primärvården i länet.
Det kan finnas olika orsaker till ett högt ohälsotal. Nybro och Hultsfred har exempelvis i förhållande till riket en hög arbetslöshet. I Nybro är det enligt Försäkringskassans smärta/värk som dominerar bland diagnoserna, vilket följer rikstrenden. I Högsby/Hultsfred är det däremot oro/ångest som dominerar.
Landstingsstyrelsen beslöt att utreda förhållandena i de områden i länet där ohälsotalet är högt och att förslag till åtgärder ska presenteras. Den borgerliga oppositionen tyckte för sin del att frågan inte behövde utredas mer utan ville ha att landstingsdirektören skulle få ett tydligt uppdrag att upphandla sjukgymnastikkompetens till Högsby och Nybro.
När det gäller framtida avtal med naprapater ska hänsyn tas till hur jämlik tillgången på dem är i länet. Alliansen ville ha ett tillägg att det också kunde gälla sjukgymnaster med liknande kompetens.
Båda de borgerliga förslagen röstades ned.
Ny folkhälsopolitisk plan i år
Under året ska en ny folkhälsopolitisk plan tas för länet. Det övergripande nationella målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utifrån det finns elva delmål som bland annat tar upp hälsa i arbetslivet, hälsofrämjande sjukvård, fysisk aktivitet, matvanor, tobak, alkohol, narkotika, doping och spel.
I en nulägesredovisning konstateras att Kalmar län har en gynnsammare profil än riksgenomsnittet när det gäller levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsoeffekter. Däremot ligger länet sämre till när det gäller rökande bland blivande mammor, medellivslängd, hjärtinfarkter, skador bland flickor upp till sex år och tandhälsa.
I folkhälsoplanen ska en handlingsplan för det förebyggande arbetet med stora folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, astma/allergi, diabetes, fetma och psykisk ohälsa arbetas in, liksom en handlingsplan för att stärka samverkan mellan landstinget och kommunerna när det gäller hälsolänsperspektivet.
Motioner och medborgarförslag
Flera motioner och medborgarförslag behandlades vid landstingsstyrelsen sammanträde på onsdagen. De går nu vidare till landstingsfullmäktige för avgörande.
• I en motion inlämnad förra året efterlyste Pierre Edström (FP) handlingsprogram inom länets sjukvård för att bättre kunna identifiera möjliga organdonatorer. Redan under hösten 2009 upprättades skriftliga uppdragsbeskrivningar för donationsansvarig läkare och sjuksköterska vid länets tre sjukhus just för att bättre aktivt kunna identifiera tänkbara donatorer. De har också som uppdrag att upprätta handlingsplaner, utbilda annan vårdpersonal och upprätthålla en kontinuerlig dialog med landets transplantationsenheter. Uppföljning ska ske årligen. Landstinget i Kalmar län är bland de första i landet som har infört skriftliga delegationer för donationsansvarig läkare och sjuksköterska vid de tre sjukhusen, konstateras i svaret på motionen.
• I ett medborgarförslag föreslås att personer med psykisk ohälsa ska kunna få stöd och hjälp av personliga ombud. I svaret på förslaget konstateras att psykiatriförvaltningen tillsammans med länets tolv kommuner sedan våren 2009 arbetar med att inrätta samordnare till personer med psykisk funktionsnedsättning. Den första utbildningen kommer att ske till hösten och behovet uppskattas till 120-150 samordnare i länet. Målet är att samtliga personer med behov av en samordnare också ska erbjudas det som hjälp.
• Något namnbyte av mödravårdscentral till föräldravårdscentral blir det inte i länet, som ett medborgarförslag tar sikte på. Mödravårdscentralen är ett väl inarbetat namn. Men samtidigt pekar hälso- och sjukvårdsförvaltningen att mödravårdscentralerna i dag ingår som en verksamhet i det som benämns familjecentraler som finns på flera orter i länet. Inom familjecentralen finns flera yrkeskategorier samlade, som mödra- och barnhälsovården, kommunens socialtjänst och öppna förskolan.
Två nyinkomna motioner anmäldes också vid sammanträdet:
• Pierre Edström (FP) sätter i en motion fokus på särskilda riskgrupper när det gäller självmord. I motionen ställs krav på en utredning kring ett kompetenslyft inom länets psykiatri och utökad samverkan mellan psykiatrin och de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn då unga invandrare är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Primärvårds- och psykiatriförvaltningarna får nu yttra sig över motionen.
• I en motion från Henrik Yngvesson (M) föreslås att Västerviks sjukhus får en barnakut likt den vid Länssjukhuset i Kalmar. Han ser det som ett naturligt steg för att göra vården mer jämlik i länet. Motionen går till hälso- och sjukvårdsförvaltningen för yttrande.
Sidan uppdaterad av Rolf Asmundsson den 31 mars 2010
Innehållsansvarig Leif Knutsson