Hälsa och folkhälsa
Hälsa
Hälsan påverkas av olika faktorer. Allt från genetiskt och socialt arv till levnadsvanor samt fysisk och kulturell omgivning. Vi kan göra mycket för att förbättra eller vidmakthålla hälsan, såsom att motionera, ha goda kostvanor eller sluta röka. Andra viktiga faktorer som påverkar hälsan har att göra med olika strukturella förhållanden såsom socioekonomisk tillhörighet, arbetsliv, boendeförhållande, ekonomi, utbildningsmöjligheter m.m. Därför är det av stor vikt att sträva efter att se hälsa med ett helhetsperspektiv, eftersom det sällan endast är en sak som inverkar.
För att kunna påverka hälsan i positiv riktning, är det nödvändigt att förstå bakomliggande faktorer och förhållanden för hälsa och ohälsa. Man brukar tala om bestämningsfaktorer för hälsa. Det handlar inte bara om att minska riskfaktorer, såsom cigarrettrökning och för lite fysisk aktivitet. Det handlar lika mycket om frisk- och skyddsfaktorer, såsom att kunna påverka sin arbetssituation och att ha goda sociala nätverk etc.
Folkhälsa
Hälsa är ett tillstånd hos den enskilda individen medan folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndet hos en hel befolkning. Folkhälsa rör människors fysiska, psykiska och sociala miljö.
Inom folkhälsovetenskapen studeras ett brett tvärvetenskapligt område. Det innebär till exempel att undersöka hur hälsan i ett samhälle påverkas av samhällsstruktur, arbetsliv, miljö och vårdsystem. Det handlar också om att studera politiska besluts påverkan på befolkningens hälsa. Vid folkhälsoarbete måste man därför arbeta utifrån en helhetssyn.
En viktig folkhälsofråga är att främja de faktorer som inverkar till en god hälsa och som enskilda individer i ett samhälle har begränsade möjligheter att påverka. Det kan till exempel handla om att stärka förutsättningar för hälsa i skola, trafikmiljö, grönområden, arbetsliv och serveringar. Folkhälsan har därför en klar plats i samhällspolitiken.
Folkhälsoarbete
Folkhälsoarbetet utgår från det hälsofrämjande och det sjukdomsförebyggande perspektivet. Det hälsofrämjande perspektivet utgår från det som håller oss friska och som gör att vi mår bra. Det sjukdomsförebyggande utgår från vad som orsakar ohälsa.
Folkhälsoarbete medverkar till att förutsättningar skapas för att förbättra hälsan på samhällsnivå. Detta görs genom långsiktig planering och systematiska insatser. Det handlar ofta om att stärka människors möjligheter att välja hälsofrämjande levnadsvanor samt genom upprättande av stödjande miljöer för hälsa.
Metoderna för detta arbete spänner över hela samhällsskalan. Allt från politik och lagstiftning till information och medvetandegörande processer om hälsa. Ett gott folkhälsoarbete innefattas av långsiktighet och uthållighet samt består av insatser på flera nivåer i samhället. Samverkan är nyckeln till ett gott folkhälsoarbete.
Stödjande miljö
Ett vanligt begrepp inom folkhälsoarbete är stödjande miljöer. Det handlar om samhälleliga, sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och ideologiska strukturer (fysiska, psykiska och sociala aspekter) i omgivningens som påverkar hälsan. Stödjande miljöer är en strategi och ett verktyg som flyttar fokus från risk- och sjukdomstänkande till ett mer hälsofrämjande synsätt. Arbetet utgår ifrån att skapa och förstärka de miljöer som stödjer ett hållbart, hälsosamt samhälle.
Folkhälsa är allas ansvar
Eftersom hälsans bestämningsfaktorer innefattar både individ, grupp och samhällsnivå är tvärsektoriellt arbete för en förbättrad folkhälsa a och o. Om vi gemensamt ska nå framgång i folkhälsoarbetet krävs därför samverkan över gränserna. Detta oavsett om det handlar om att åstadkomma strukturella, organisatoriska eller individuella förändringar.
Viktiga aktörer i folkhälsoarbetet är staten, kommuner, landsting, regionförbund, arbetsgivare, intresseorganisationer samt kyrkor och samfund.
För att nå framgång och för att förändra hälsoläget måste vi alla ta vårt ansvar för den del vi kan påverka.
Sidan uppdaterad av Liselott Erlingsson den 5 maj 2010
Innehållsansvarig Bengt Andersson