Fler akutpatienter ställer nya krav

Pressmeddelande 2013-05-08

Under en följd av år har patientantalet på akutmottagningen i Kalmar ökat. Fortsätter trenden kommer den om fem år att ha 40 000 besökare om året.

Också i Västervik finns en dokumenterad ökning sedan 2011.

En rapport till landstingsstyrelsen belyser de båda akutmottagningarnas situation både när det gäller antalet patienter, prioriteringsfördelningen och vad detta innebär för patienternas väntetid på akutmottagningarna.

Ungefär en fjärdedel av de patienter som av olika skäl söker sig till akutmottagningar har hög medicinsk prioritet, övriga kan vänta utan medicinsk risk. Men det ökade patienttrycket mot mottagningarna innebär att landstingets mål om max tre timmar på akuten blir allt svårare att nå. Från mottagningarna finns också synpunkter om att man inte har tillräckligt med personal för att klara belastningen. Samtidigt får länets akutmottagningar det högsta betyget i landet av patienterna. Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att förbättra vården har gett resultat.

Rapporten pekar på flera förklaringar till det ökade trycket mot akutmottagningarna, inte minst samhällstrenden där löftena om tillgänglighet gjort medborgarna mindre benägna att vänta. I det läget söker man sig till den mottagning som har öppet dygnet runt.

Istället för att försöka vrida klockan tillbaka och återställa tidigare förhållanden pekar utredningen på de möjligheter som en ny situation innebär.

Landstingsstyrelsen instämmer i de förslag som finns i utredningen och uppmanar akutcheferna att tillsammans med sjukhuscheferna organisera verksamheten så att läkarna tidigare än i dag gör en första bedömning av patienten. Det skulle korta tiden för samtliga som söker sig till akuten.

I samband med att det nationella projektet Akut förbättring avslutas ska en redovisning av vidtagna åtgärder ske.

De borgerliga partierna föreslog att en sammanläggning av primärvårdsjourerna i Kalmar och Västervik med sjukhusakuterna ska prövas, enligt modell från Oskarshamn. Alliansen vill också införa en modell med vårdcoacher som kan hjälpa och stödja patienter samtidigt som det skulle kunna minska akutbesöken. Alliansens förslag avslogs med siffrorna 8-7 vid omröstningen.

Bidrag till dialyspatienter

Landstinget kommer i fortsättningen att betala ut ett bidrag på 2 000 kronor i månaden till de patienter som har bloddialys i hemmet och som i dag inte har rätt till handikappersättning från Försäkringskassan.

Den statliga ersättningen som betalas ut till personer mellan 19 och 65 år är till för de merkostnader de har på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det handlar om merkostnader för energi- och vattenförbrukning, extra avfallshantering och extra tömningar som dialysen i hemmet kan leda till. För att få ersättning efter 65 år krävs att funktionsnedsättningen har inträffat innan patienten fyllde 65. I dagsläget finns 200 patienter över 65 år som genomgår dialysbehandling, två av dem har fått sin funktionsnedsättning efter 65 år och är nu aktuella för hemdialys.

Samtidigt med det nya bidraget föreslår landstingsstyrelsen ersättning för hemtjänst i hemmet i samband med dialysbehandling tas bort. Behovet av hemtjänst har minskat kraftigt i takt med den tekniska utvecklingen av hemdialys.

Beslut i korthet

  • Landstingsfullmäktiges kommande budgetsammanträde i november kommer att webbsändas på prov. Därefter ska värdet, nyttan och allmänhetens intresse att ta del av sändningar att utvärderas i relation till insatserna och kostnaderna. Det svaret ger landstingsstyrelsen efter en motion från Malin Sjölandet (M) om webbsända sammanträden. Motion behandlas i fullmäktige i slutet av maj.

  • Det är mycket tveksamt om ett enskilt landsting ska upprätta en egen biobank, i synnerhet som det är ett nationellt intresse och det redan finns såväl Nationella navelsträngsblodbanken som Tobiasregistret. Det svaret ger landstingsstyrelsen på en motion från Björn Hult (M) om att utreda möjligheter och juridiska förutsättningar att bygga upp en biobank av nyföddas navelsträngsblod. Motionen och svaret går vidare till landstingsfullmäktige.

  • Den utredning om miljökompensering av politikers och landstingsmedarbetares transporter och resor som moderaterna Malin Sjölander och Johan Gustafsson efterlyser i en motion har redan genomförts, men ännu inte behandlats. I utredningen föreslås att flygresor ska miljökompenseras. I sitt svar konstaterar landstingsstyrelsen att det för närvarande inte finns skäl att vidta någon åtgärd till följd av motionen. Alliansen reserverade sig till förmån för ett bifall till motionen.

  • Fyra olika medborgarförslag som behandlades vid landstingsstyrelsen handlade om sjukresor och färdtjänst. En förslagsställare vill att det blir längre öppettider hos färdtjänsthandläggarna. En annan vill ha en förändring när det gäller de ekonomiska reglerna i samband med sjukresor, hon vill också att öppna resor ska återinföras inom färdtjänsten och menar också att det finns orättvisor i de ekonomiska reglerna när det gäller färdtjänsten. I samtliga fall vill landstingsstyrelsen överlämna förslagen till den arbetsgrupp som ska se över reglerna för färdtjänst och riksfärdtjänst. Enligt landstingsstyrelsen är det av yttersta vikt att de olika tjänster KLT erbjuder upplevs som förtroendeingivande och rättvisa.

  • I ett annat medborgarförslag föreslår en cancerpatient som varit med i försöket med läsplattor på onkologiska kliniken att fler patienter inom olika vård- och behandlingskedjor ska få möjlighet till läsplatta. I läsplattan finns information om sjukdomen och behandlingen lätt tillgänglig för patienten. Landstingsstyrelsen håller med om att det är angeläget med en fortsatt planering för andra patientgrupper och har därför begärt en närmare redovisning. För samtliga medborgarförslag gäller att de slutbehandlas av landstingsfullmäktige i slutet av maj.

  • I en framställning till landstingsfullmäktige föreslås att ramen för fastighetsinvesteringarna vid Länssjukhuset i Kalmar utökas med 61 miljoner kronor. Anledningen är tillkommande förbättringar utifrån standard och lagkrav. Förbättringarna innebär att totalkostnaden beräknas öka från budgeterade 478 miljoner till 539 miljoner.

  • Landstingsstyrelsen beslöt på onsdagen att fördela 50 miljoner kronor till olika verksamheter för att skapa bättre samband mellan budget och verkliga kostnader. Ramen för läkemedel höjs med sammanlagt 22 miljoner, en förändrad asylmodell får 8 miljoner mer, budget för köpt vård utökas med 6 miljoner, ambulansverksamheten får 9 miljoner mer och Diagnostiskt centrum får en utökning med 5 miljoner. I debatten efterlyste oppositionen en tydlig strategi för hur hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska nå ekonomisk balans i sin verksamhet och ville ha en slutrapport vid landstingsstyrelsens sammanträde i september. Majoriteten i landstingsstyrelsen avslog förslaget med siffrorna 8-7.

  • Landstinget höjer det så kallade fribeloppet för de patienter som får tandvård som en del av en sjukdomsbehandling. Tidigare var fribeloppet på 10 000 kronor, nu höjs det till 20 000 kronor innan en förhandsbedömning måste skickas in. Som en följd av landstingsstyrelsens beslut minskar den administrativa tiden inom specialist- och sjukhustandvården till förmån för mer patienttid. Förändringen sker efter ett initiativ från verksamheten.