Landstinget väntar med robotbeslut

Pressmeddelande 2013-06-04

Landstinget är i dagsläget inte redo att investera i en operationsrobot. Man vill först invänta en vetenskaplig studie som pågår.

Det beslutet fattade landstingsstyrelsen på tisdagen sedan en delrapport om robotkirurgin presenterats. Rapporten är resultatet av den utredning som landstinget beslutade om när landstingsplanen 2013-2015 togs i november förra året.

Den huvudsakliga anledningen till att landstinget vill vänta är att den vetenskapliga studie som genomförs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg ännu inte är klar. Den kan vara avgörande för att klargöra vilka medicinska grunder som talar för eller emot robotassisterad kirurgi i förhållande till konventionell kirurgi.

I dag bedrivs robotkirurgisk verksamhet med sammanlagt 14 robotar vid åtta sjukhus i landet fördelat på fem sjukvårdsregioner. I Sydöstra sjukvårdsregionen som Landstinget i Kalmar län tillhör finns en robot vardera vid Universitetssjukhuset i Linköping och Ryhov i Jönköping.

Än så länge används tekniken i huvudsak i urologiska sammanhang vid borttagning av prostata men också inom gynekologin. Inom övrig kirurgi används robotkirurgi enbart vid enstaka ingrepp per år.

2007 gjordes i hela landet 577 ingrepp med robotkirurgisk utrustning, 2011 var antalet 2393. Inom Sydöstra sjukvårdsregionen handlar det om 8 ingrepp 2007 mot 335 under 2011. Under 2012 opererades 21 patienter från Kalmar län med robotkirurgi i Linköping. Kostnaden per patient beräknas till 88 000 kronor mot 62 000 vid vanlig titthålskirurgi.

De som är mest positiva till att etablera robotassisterad kirurgi i länet är urologerna, som både ser det som en patientsäkrare vård och en teknik som minskar risken för vårdrelaterade sjukdomar. Verksamhetsansvariga och sjukhuscheferna anser däremot att bristen på vetenskapliga studier och den höga kostnaden ska vägas mot att insatsen kan göra av flera intilliggande landsting.

Inom gynekologin och obesitaskirurgin i länet ser man inte att robottekniken skulle ersätta de konventionella metoder som används i dag. Inom obesitaskirurgin, magsäcksoperationer, ser man tvärtom att antalet operationer per dag skulle minska samtidigt som kostnaden per operation skulle öka.

Kompetenshöjning kring åldrandet

Kompetensen när det gäller åldrandet och åldrandets sjukdomar ska höjas i landstinget. Det framgår av den åtgärdsplan som landstingsstyrelsen godkände vid sitt sammanträde.

Förutom att sprida information internt om satsningen Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län och att landstingets företrädare i olika utbildningsråd ska trycka på mot olika lärosäten för att få grundutbildningarna att stärka delarna kring de äldre, satsar också landstinget på egna utbildningar.

Landstinget kommer att fortsätta finansiera olika utbildningar med fördjupning mot äldre som medarbetare inom olika personalgrupper studerar vid.

AT-läkarnas tjänstgöring kommer att omfatta fyra veckor med geriatrisk placering från hösten 2014.

Läkare inom slutenvården och primärvården kommer att genomgå utbildningen "Brytpunktsbedömning, brytpunktssamtal och sen då?"

Utbildning i palliativ vård kommer att erbjudas sjuksköterskor både inom kommunerna som landstinget till hösten.

Utöver detta finns en katalog med olika utbildningsinsatser som kan genomföras på klinik- sjukhus- och länsnivå.

Personaldelegationen kommer att följa utbildningsinsatserna och årligen återrapportera till landstingsstyrelsen.

Beslut i korthet

  • Landstingsstyrelsen fördelade på tisdagen totalt drygt 2,2 miljoner kronor i anslag till länets organisationer för funktionsnedsatta. Sammanlagt är det 36 organisationer som får del av anslaget.

  • Också länets fyra pensionärsorganisationer fick dela på sammanlagt 350 000 kronor i anslag. Det gäller anslag som Regionförbundet tidigare fördelade, men som nu övertagits av landstinget. Mest i anslag fick PRO med 171 500 kronor följt av Sveriges Pensionärsförbund med 120 050. Svenska kommunalpensionärers förbund fick 51 450 kronor och Riksförbundet Pensionärsgemenskap 7 000.

  • Landstinget satsar 150 000 kronor om året 2013-2015 i ett projekt med syfte att hitta en modell för att med inslag av kultur i vården bidra till att förebygga ohälsa, förkorta behandlingstider och minska behovet av medicinering. Projektet ska drivas i samverkan mellan primärvårdsenheter, folkhögskolor och kulturinstitutioner i länet.