Diabetesvården i länet granskad

Pressmeddelande 2013-04-19

De medicinska resultaten inom diabetesvården i länet har förbättrats och i huvudsak är verksamheten ändamålsenlig. Men förbättringsmöjligheter finns.

Det framgår av en granskning som landstingets revisorer låtit göra. Själva granskningen har utförts av konsulter från KPMG, som bland annat genomfört ett stort antal intervjuer ute i verksamheten för att få svar på de frågor revisorerna velat få belysta.

Rapporten pekar på flera starka områden:

  • Diabetesvården inom landstinget är i huvudsak ändamålsenlig.
  • De nationella riktlinjerna för diabetesvården är välkända i verksamheten.
  • Det finns ett stort engagemang i vården för diabetespatienter.
  • Landstinget har förbättrat de medicinska resultaten inom flera områden när det gäller diabetesvården.
  • Landstinget har på ett föredömligt sätt arbetat med uppföljning och analys av Öppna jämförelser där NDR-data (Nationella DiabetesRegistret) ingår.
  • Landstinget har varit en föregångare i satsningen på hälsocentraler med livsstils­mottagningar.
  • Metabola projektet som bedrevs år 2004-2005 var ett föredöme för andra lands­ting.

Samtidigt konstateras också i granskningen att det finns ett antal förbättringsområden. På dessa områden vill landstingets revisorer ha svar från landstingsstyrelsen om vilka åtgärder man planerar med anledning av granskningen.

De förbättringsområden som pekas ut i rapporten är:

  • Det saknas ett länsövergripande vårdprogram för diabetes och därmed finns risk att vården blir olika beroende på var man bor i länet. 2013 är detta ett prioriterat om­råde.
  • Måluppfyllelsen för glukosvärde för personer med typ-1 diabetes som behandlas vid länets medicinkliniker är sämre än för riket.
  • Andelen personer med diabetes som fått årlig kontroll av fotstatus har minskat dra­matiskt mellan 2011 och 2012. Tillgången till medicinsk fotvård skiljer sig åt i lä­net. Det förekommer att patienter inte får medicinsk fotvård i rimlig tid.
  • Det är stor variation i hur många patienter som en diabetessjuksköterska ansvarar för framförallt i primärvården.
  • Bristen på allmänläkare ökar risken för att vården inte bedrivs med den kontinuitet som är viktig för god diabetesvård.
  • Det finns skillnader i vilken grad Läkemedelskommitténs rekommendationer följs inom diabetesvården. Läkemedelsenheten arbetar aktivt för att minska variationerna.
  • Diabetesvården bör förstärka kontakterna med patientorganisationerna.
  • Tillgången till dietist inom diabetesvården bör säkerställas.
  • Olikheter i länet när det gäller behandling av personer med "prediabetes" bör upp­märk­sammas.
  • Det förebyggande arbetet inom såväl primärvård som sjukhusvård bör utvärderas.
  • Det finns risk för att patienter med långvariga sjukdomar, t.ex. diabetes trängs undan av de insatser som görs för att öka tillgängligheten inom andra delar av vården.
  • Bristen på specialistutbildade läkare gör verksamheten sårbar.

Revisorerna vill ha landstingsstyrelsen svar senast den 15 oktober.

Mer information

Anders Björkman, revisorernas ordförande
070-370 96 69

Tomas Sandberg, revisionschef
0480-84 180, 070-215 08 85