Räntesänkning tynger delårsbokslut

Pressmeddelande 2013-10-08

Efter årets första åtta månader redovisar landstinget ett positivt resultat på 34 miljoner kronor. Det framgår av delårsbokslutet efter augusti.

Prognosen för hela 2013 pekar dock på -120 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner sämre än budget.

Både delårsbokslutet och prognosen påverkas av två jämförelsestörande poster. Dels en sänkning av den så kallade RIPS-räntan, dels en återbetalning av premier för avtalsförsäkringar (AFA). Undantas dessa två poster är prognosen ett nollresultat. I förhållande till balanskravet är prognosen ett positivt resultat på 77 miljoner.

Landstinget når därmed inte upp till målet om ett resultat på två procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag.

Däremot klarar landstinget att finansiera sina investeringar utan att ta upp lån. Investeringarna fram till och med augusti uppgår till 158 miljoner kronor, 71 miljoner lägre än för samma period 2012.

När det gäller det tredje ekonomiska målet - soliditeten - beräknas den hamna på 38 procent. Målet är minst 43 procent.

Prognosen för landstingets förvaltningar pekar på ett budgetunderskott på 145 miljoner kronor, en försämring med knappt 8 miljoner sedan juli.

Landstingets finansiering beräknas bli 86 miljoner under budget. Det är dock en förbättring på knappt 8 miljoner sedan juli. Statsbidraget för tillgänglighet i vården (kömiljarden) beräknas till 40 miljoner, vilket är 10 miljoner lägre än 2012.

Ett problemområde som pekas ut är kostnaderna för bemanningsföretag som beräknas öka och landa på 87 miljoner kronor trots landstingets ambition att sänka dem. Också pensionskostnaderna ökar med 37 miljoner mer än vad som är budgeterat.

Landstingets delårsbokslut redovisar vid sidan av ekonomiska nyckeltal också hur väl olika tillgänglighets- och kvalitetsmål uppnåtts. Det gäller exempelvis väntetider till vården, andel vårdrelaterade infektioner och sjukfrånvaro bland medarbetare.

När det exempelvis gäller väntetider till vården är landstingets mål att ingen ska behöva vänta mer än 45 dagar för besök hos en specialistläkare. Det är tuffare än den statliga vårdgarantins 90 dagar eller kömiljardens 60 dagar. I den senaste mätningen fick 61 procent av patienterna en tid inom 45 dagar.

Bäst tillgänglighet har landstinget inom barn- och ungdomspsykiatrin där ingen behöver vänta på behandling eller fördjupad utredning mer än 30 dagar.

Landstinget i Kalmar län har under flera år haft en rekordlåg sjukfrånvaro bland sina medarbetare. En mindre ökning har dock skett under första delen av 2013.

Enligt landstingsstyrelsens förslag till fullmäktige ska de förvaltningar som går med underskott att begränsa dessa under 2013 och vidta åtgärder för att kommande år anpassa kostnaderna till de ekonomiska ramarna.

Den borgerliga oppositionen ville gå längre och också ha en redovisning av åtgärdsplaner från dessa förvaltningar vid landstingsstyrelsens sammanträde i december. Detta förslag röstades dock ned med siffrorna 8-7 med följd att allianspartierna reserverade sig.

Förslag till förbättringar inom diabetesvården

Under hösten kommer länsövergripande vårdriktlinjer för diabetes att finnas klara. Det svaret får landstingets revisorer som granskat diabetesvården i länet. I huvudsak ansåg revisorerna att diabetesvården är ändamålsenlig. Men på ett antal punkter framförfördes förbättringsåtgärder. En av punkterna var just att det saknades ett länsövergripande vårdprogram för diabetes och att det finns risk att vården blir olika beroende på var man bor i länet.

Andra frågor gällde tillgången till medicinsk fotvård och dietister inom primärvården. Här framgår av landstingsstyrelsens svar att fördelningen av resurserna måste ses över när det gäller fotvården och en översyn av resurser och kompetens bör ske när det gäller dietisterna. Landstingets dietister har under senare år fått mer och mer arbetsuppgifter, exempelvis genom hemtagningen av cancervård samt patienter som genomgår så kallad fetmakirurgi.

I revisionsrapporten togs också frågan om patienter med långvarig sjukdom, exempelvis diabetes, riskerar att trängas undan då "kömiljarden" premierar insatser för att öka tillgängligheten för "nya" patienter. Från november i år ska landstinget börja mäta så kallade undanträngningseffekter och rapportera till Sveriges kommuner och landsting (SKL). Om patienter med kroniska sjukdomar inte får sina planerade återbesök grundade på medicinska bedömningar av tidpunkt är detta en avvikelse som måste åtgärdas.

Landstingsstyrelsen menar dock att det finns ekonomiska incitament inom Hälsoval i Kalmar län för att undvika och motverka undanträngningseffekter.

Alliansen reserverades sig till förmån för ett krav att en konkret åtgärdsplan ska tas fram utifrån revisorernas frågeställningar.

Beslut i korthet

  • I en motion har Folkpartiets landstingsgrupp föreslagit att det tas fram förslag på hur de riktade statsbidragen ska fördelas till landstingets olika verksamheter. I svaret på motionen framgår att redan i dag så fördelas huvuddelen av statsbidragen ut till verksamheterna. Förra året gick 188 av 236 miljoner till verksamheterna. Någon förändring av dagens fördelning av statsbidraget ser därför inte landstingsstyrelsen. Folkpartisten Pierre Edström var dock inte nöjd utan reserverade sig till förmån för bifall till motionen. Motionen går vidare till landstingsfullmäktige för slutbehandling.

  • I en annan motion vill Sverigedemokraternas landstingsgrupp att landstinget ska göra det lättare för medborgarna att ta del av uppgifter om olika vårdenhetens kvalitet och resultat. I sitt svar pekar landstingsstyrelsen på att information publiceras både på Ltkalmar.se och 1177.se och att SKL och Socialstyrelsen jobbar med att göra en lättillgänglig presentation av Öppna jämförelser. Resultat från olika mätningar presenteras också regelbundet vid landstingsfullmäktiges och landstingsstyrelsens sammanträden. Också denna motion går vidare till landstingsfullmäktige.

  • De strikta reglerna för livsmedelshantering gör det omöjligt att skänka överbliven mat från landstingets restaurangmatsalar till olika hjälporganisationer. Det får en medborgare som svar på sitt förslag om att exempelvis Stadsmissionen skulle kunna får mat som blivit över.

  • I ett annat medborgarförslag vill en person att landstinget och kommunerna ska samarbeta för att hitta lösningar där de uppgifter som tidigare utfördes av distriktssjuksköterska kan skötas av den kommunala hemsjukvården. I sitt svar pekar landstingsstyrelsen dels på skatteväxlingen med kommunerna där hemsjukvården blev kommunal, dels på hälsovalssystemet där det i uppdraget ingår att ha distriktssköterskekompetens men inte att driva filialmottagningar. Allianspartierna reserverades sig till förmån ett alternativt yrkande som dels pekade på att det inte finns några hinder för filialmottagningar och dels att landstinget aktivt ska söka lösningar för hälso- och sjukvården i glesbygden tillsammans med kommunerna och de olika hälsovalsenheterna. De båda medborgarförslagen går vidare till landstingsfullmäktige där också förslagsställarna får möjlighet att yttra sig över svaren.

  • Den landstingsdrivna primärvården inom Hälsoval Kalmar län fick vid landstingstyrelsens sammanträde tydliga direktiv avseende ansvar och rollfördelning, sistahandsansvar, ekonomisk rapportering och resultatutvärdering. Den landstingsdrivna verksamheten ska utgå från samma principer avseende uppdrag och ekonomiska villkor som andra enheter inom Hälsoval. Dock har landstinget ett sistahandsansvar att bedriva vård på platser där privata aktörer av företagsekonomiska skäl inte vill etablera sig. Detta särskilda ansvar ska värderas i en årlig dialog.

  • Två skrivelser från alliansen kommer att gå vidare för utredning. Det ena förslaget gällde en sommarambulans vid Böda Sand. Den frågan kommer att behandlas i den ambulansöversyn som pågår. Den andra skrivelsen med förslag att ta fram ett handlingsprogram för det självmordsförebyggande arbetet i länet kommer att tas upp i arbetet med budget och plan för 2014-2016.

  • Olika rutiner och tid och resurser som läggs ned i onödan. Det var något av kritiken när landstingets revisorer i början av sommaren kom med en rapport kring hanteringen av remisser i vården. Av det svar som landstingsstyrelsen tog på onsdagen framgår att den centrala riktlinje som finns tydligare ska föras ut i verksamheten. På detta sätt ska också rutiner och tillämpning bli bättre. Alliansen reserverade sig till förmån för en skarpare skrivning med tydligare krav efter att ha förlorat omröstningen med siffrorna 7-8.