Nya fordon för Krösatågen och Kustpilen

Pressmeddelande 2018-02-05

Ett generationsskifte står för dörren när det gäller tågfordonen inom Krösatågs- och Kustpilentrafiken i södra Sverige.

Kalmar län kommer att behöva ersätta samtliga de 18 fordon man i dag ansvarar för. Planen är att de nya fordonen successivt ska fasas in under perioden 2025-2030. Först ut blir trafiken på Stångådals- och Tjustbanan 2025, därefter följer fordonen för pendeltågstrafiken Kalmar-Växjö från 2027. Utöver det behöver ytterligare fyra-åtta fordon köpas in till 2050 för att skapa ett pendeltågssystem som komplement till dagens regionala och interregionala trafik.

Det framgår av en överenskommelse om inköp av nya tågfordon som träffats mellan Region Jönköpings län, Region Blekinge, Region Halland, Region Kronoberg och Landstinget i Kalmar län. Landstingsstyrelsen skickade på måndagen den vidare till landstingsfullmäktige för godkännande.

Totalt omfattar hela fordonsflottan i de fem länen 47 fordon, men enligt de strategier som finns kommer behovet att vara 80 fordon vid fullt utbyggt trafiksystem.

Regional transportplan

Landstingsstyrelsen ställde sig på måndagen bakom den regionala transportplan som Regionförbundet i Kalmar län antog i december.

Kalmar län har tilldelats 931 miljoner kronor för åren 2018-2029 för infrastruktursatsningar som fördelas utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv.

De stora satsningarna under perioden är dels mötesseparering och cykelväg längs med väg 136 på Öland, hela vägen från brofästet till Borgholm, dels mötesseparering och cykelväg läng riksväg 37/47 Målilla-Hultsfred. Dessa två projekt beräknas kosta 480 miljoner kronor och beräknas kunna vara helt genomförda till 2025.

Planen ger även utrymme för investeringar i hållplatser för kollektivtrafiken, cykelvägar, flygplatsen och för medfinansieringar i regionens järnvägar.

Landstinget klimatkompenserar

Landstinget kommer under 2018 att klimatkompensera för en miljon kronor. Det motsvarar 15 procent av landstingets kostnad för tjänsteresor med flyg 2016.

Inriktningen är att minska utsläppen för poster med stor klimatpåverkan, som engångsartiklar i vården och tjänsteresor. Biobaserad engångsartiklar ska därför introduceras i vården och fler laddstolpar för elbilar ska sättas upp för att nå målet om fossilbränslefria tjänsteresor.

Cykel som förmån till landstingsanställda

Det kommer att bli möjligt för landstingsanställd att hyra cykel som förmån med bruttolöneavdrag. Det beslutade landstingsstyrelsen på måndagen.

Landstinget kommer nu att göra en upphandling av ett leasingföretag som tillhandahåller cyklarna. När upphandlingen är klar kommer sedan ett erbjudande att gå ut om att hyra olika typer av cyklar: citycyklar, mountainbikes, elcyklar och multihjulingar. Erbjudandet ligger i linje med landstingets vision om att vara ett hälsolän.

Vid upphandlingen av förmånscyklar samt service och reparation ska lokal närvaro ute i länet beaktas så långt det är möjligt.

För en treväxlad standardcykel beräknas nettokostnaden för den enskilde bli cirka 100 kronor i månaden. Av erfarenhet från de regioner som redan infört cykel som förmån är det omkring tio procent av medarbetarna som utnyttjar möjligheten.

150 000 kronor till Idrott och folkhälsa

Smålands Idrottsförbund kommer att få ett årligt bidrag på 150 000 kronor 2018-2020 för projektet Idrott och folkhälsa. Bidraget ges under förutsättning att också Region Jönköping och Region Kronoberg medverkar i projektet.

Tydligare rutiner och principer i budgetarbetet

Tydligare rutiner och principer för hur det ekonomiska ansvaret ska vara fördelat och hur budgetarbetet ska vara utformat. Det är en av de åtgärder som planeras för att ta till vara de rekommendationer som landstingets revisorer levererat i en granskning av budgetprocessen.

Revisorerna konstaterade att budgetprocessen var delvis ändamålsenlig men att det fanns ett antal förbättringsområden.

Ett annat exempel som landstingsstyrelsen tar upp i sitt svar till revisorerna är att hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska införa en ny modell för verksamhetsplanering på sjukhus- och basenhetsnivå. Tanken är att den ska stärka och tydliggöra chefernas ansvar och förbättra styrningen mot målen när det gäller produktion och kvalitet. För att detta ska lyckas behövs en välfungerande dialog mellan verksamhetsföreträdare och ledning samt att det finns kostnadsmedvetenhet i organisationen. En handlingsplan ska nu tas fram i dialog med sjukhuscheferna. Innan införande kommer modellen att prövas i mindre skala under 2018.

I samband med framtagande av regionplan 2019-2021 - då regionförbundet och landstinget gått samman - kommer också hela budgetprocessen att gås igenom för att matcha den nya organisationen.

Alliansen reserverade sig mot beslutet då man istället ville att landstingsfullmäktige skulle behandla revisionsrapporten. Alliansen hade i sammanhanget ytterligare yrkanden. Dels att landstingsstyrelsen ska kräva konkreta handlingsplaner med konsekvensanalyser från förvaltningar som beräknas gå med budgetunderskott. Dels att landstingsstyrelsen inför budget och regionplan 2019-2021 utarbetar förslag som möjliggör balanserade budgetar till de verksamheter som enligt revisionen är underbudgeterade. Ett förslag som föll med siffrorna 8-7 sedan också Sverigedemokraterna ställt sig bakom Alliansens krav.

Motioner och medborgarförslag

  • Sedan 2009 har landstinget inte delat ut några bidrag för merkostnader i samband med födoämnesallergier. Beslutet togs efter en översyn för att ta bort orättvisor i regelverket när det gällde bidrag för olika födoämnesallergier. Det svaret får Britt-Marie Sundqvist (SD) på en motion om att utreda en merkostnadsersättning på 2 400 kronor årligen till glutenintoleranta. SD ville bifalla motionen.
  • En motion från moderaterna Monica Ljungdahl och Kaj Holst om att undersöka möjligheterna att erbjuda fast anställning med flexibel omfattning till anställda över 65 år besvaras med att detta redan förekommer inom flera av landstingets verksamheter. I svaret pekas också på den redovisning om att utveckla seniora uppdrag som behandlades av landstingsstyrelsen 2016.
  • Landstinget håller på att ta fram ett lokalt tillägg på hur patienter med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) ska handläggas. Utgångspunkt är det nationella kunskapsstödet med rekommendationer om hur utredning och behandling ska ske. Någon organisatorisk förändring är dock inte aktuell för denna patientgrupp. Med detta besvaras en motion från Sverigedemokraterna om att skapa en mer samlad organisation och mottagningsenhet för patientgruppen. SD ville bifalla motionen.
  • Ett medborgarförslag om att landstinget ska dela ut gratis menskopp till 13-åriga flickor avslås med hänvisning till att det saknas tydliga medicinska skäl att rekommendera användning av menskopp framför andra alternativ.
  • Ett annat medborgarförslag om gratis resor till och från arbetet med kollektivtrafiken för alla landstingsanställda avslås. Motivet är att kostnaden blir för hög. Den beräkning som gjorts av de ekonomiska effekterna pekar på ett intäktsbortfall på 8,8 miljoner kronor för landstinget om 1 100 medarbetare skulle utnyttja förmånen. Skulle förmånen leda till att fler landstingsanställda börjar åka kollektivt skulle KLT behöva utöka trafikvolymen till en kostnad av cirka 2 miljoner om året.
  • Bättre liv för de sköra äldre är ett högt prioriterat område inom hälso- och sjukvården i Kalmar län. Primärvården kommer att ha stort fokus och ansvar för den individuella planeringen vid utskrivning från sjukhus. Det blir också större fokus på att identifiera äldre med stor risk att försämras. Vid akutvårdsavdelning vid Länssjukhuset i Kalmar pågår arbete med att bygga upp ett geriatriskt team. Däremot är det inte aktuellt med särskilda äldremottagningar. Det svaret ges på ett medborgarförslag om att just inrätta sådana mottagningar i primärvården. Både Alliansen och Sverigedemokraterna reserverade sig då de på olika sätt ville inrätta äldrevårdsmottagningar.

Samtliga motioner och medborgarförslag slutbehandlas på landstingsfullmäktige den 1 mars i Oskarshamn.