Startsida/Om Landstinget/Publikationer/När hjärtat slår i otakt 1/2016

När hjärtat slår i otakt

Förhindra stroke är den viktigaste behandlingen när hjärtat slår i otakt. Förmaksflimmer är en rubbning av hjärtats rytm.

Hos äldre och personer med hjärt- och kärlsjukdomar ökar förmaksflimmer risken för stroke. Men det finns förebyggande behandling. Förmaksflimmer gör att hjärtat slår oregelbundet och ofta även snabbare. Tillståndet medför att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar.

Bild på David Olsson, överläkare, och Titti Abrahamsson, sjuksköterska. David Olsson, överläkare, och Titti Abrahamsson, sjuksköterska på Hjärtsektionen vid Medicinkliniken på Länssjukhuset i Kalmar, möter många patienter med förmaksflimmer som är en vanlig rubbning av hjärtats rytm.


– Cirka tre procent av befolkningen har förmaksflimmer och det är den vanligaste rytmrubbningen. Förmaksflimmer förekommer i alla åldrar men är mycket vanligare bland äldre, säger David Olsson, överläkare på Hjärtsektionen vid Medicinkliniken, Länssjukhuset i Kalmar. Vanliga symtom är andfåddhet, hjärtklappning och trötthet men många har inga symtom alls. Titti Abrahamsson, sjuksköterska på Hjärtsektionen, får ofta samtal från personer som är oroliga för att hjärtat slår snabbare.
– Egentligen är förmaksflimmer inte farligt. Det är inget man behöver söka akut vård för utan beställ tid på en hälsocentral för att bli undersökt, säger Titti Abrahamsson.

Diagnosen ställs genom EKG-undersökning. Förmaksflimmer leder inte till hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd men kan öka risken för stroke hos personer som är äldre än 65 år och de som har hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes. Den viktigaste behandlingen är att förebygga stroke. 

– Yngre personer som inte tillhör riskgruppen löper inte risk för stroke och behöver inte blodproppshämmande behandling, säger David Olsson. Personer inom riskgruppen behandlas med blodproppshämmande medicin.

I Kalmar län får cirka 4500 personer med förmaksflimmer behandling. Förmaksflimmer kan komma i attacker eller vara ett kroniskt tillstånd. Symtom varierar från person till person.

– Många lever helt normala liv men behandling med betablockerare, en vanlig hjärtmedicin, kan minska symtomen och motverka att pulsen blir för hög. Det kan vara svårt att avgöra orsaken till anfallen men de kan bero på sjukdomar, läkemedel, tobak och alkohol eller stress. Genom att sluta röka, äta en mer hälsosam kost och motionera minskar risken för att få hjärt- och kärlsjukdom, vilket i sin tur kan minska risken för förmaksflimmer. 

Text och foto: Anna Smedberg

Detta är en artikel ur landstingets hushållstidning, läs hela tidningen här.