Strålskydd, att tänka på för vårdpersonalen

Kortfattad beskrivning av nukleärmedicinsk teknik

Vid nukleärmedicinska undersökningar används huvudsakligen en s.k. gammakamera, för att registrera gammastrålning. Denna strålning kommer från ett radioaktivt ämne. Vanligtvis technetium (Tc-99m), som är den dominerande radionukliden vid de flesta nukleärmedicinska diagnosmetoderna. Strålningens energi och ämnets halveringstid är sådan att ämnet lämpar sig för gammakameran och att injicera på människa.

Det finns färdiga kit för olika undersökningar (organ, funktioner) att köpa. Dessa är avsedda att märka med Tc-99m.

Beroende på vilken undersökning som skall göras kommer patienten att få en dos av lämplig lösning, vanligtvis i.v. injektion. Lösningen kommer att anrikas i det organ man avser undersöka t ex. skelettet. När så har skett kan man med gammakamerans hjälp registrera var och hur aktiviteten har fördelat sig. Med dator och speciella program kan man sedan få bilder, funktion, tomografiska snitt, 3-d studier etc.

Att tänka på för vårdpersonalen

Undvik att sitta längre stunder alldeles intill patienten dygnet efter injektionen av det radioaktiva ämnet. Strålningen avtar väldigt snabbt med ett ökat avstånd.

Personal som inte utsätter sig för strålning varje dag behöver inte iaktta några särskilda försiktighetsåtgärder.

Om patienten är gravid eller ammande

Den som får radiojodbehandling informeras särskilt, eftersom de får I-131 i terapeutiska doser.

Annars finns inga speciella förhållningsorder mer än att de flesta preparat utsöndras via njurarna, varför det är lämpligt att patienten dricker mer än vanligt och går på toaletten oftare dygnet efter undersökningen.