Kikhosta

Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn.

Kikhosta

De senaste veckorna har vi diagnosticerat 7 fall (161124) av kikhosta i länet, varför smittskyddsläkaren manar till ökad uppmärksamhet.

Symptom och smittsamhet

Kikhosta är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Den sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Insjuknandet börjar ofta med lite feber, snuva och hosta. Hosta nattetid är vanligt. De två första veckorna av sjukdomen är svår att skilja från vanlig förkylning. Under dessa två veckor är dock smittsamheten som störst. När kikningarna kommer har smittsamheten börjat minska. Efter fyra veckor räknar man med att smittsamheten har upphört (sex veckor räknas vid kontakt med spädbarn). Inkubationstiden (tid från smitta till insjuknande) är 7-14 (som längst 21) dagar.

Barn i förskola/skola

Barn med kikhosta får lov att vistas i förskolan/skolan om deras allmäntillstånd tillåter det. Smittspridning har redan skett och en avstängning av sjuka barn hjälper föga. Barn som har mycket hosta med påverkat allmäntillstånd eller kräkningar bör vara hemma. När hostan inte är lika intensiv minskar också risken för att smitta fler personer, även om barnet fortfarande kan smitta.

Barn i förskola/skola som har nyfödda syskon hemma

Spädbarn under 6 månader kan bli allvarligt sjuka av kikhosta. De saknar skydd och föräldrarna bör därför aktivt försöka undvika att barnet smittas. Spädbarnen smittas oftast av föräldrar eller syskon. Vet man om att det går kikhosta så kan man som förälder vara mer observant på de första symtomen och snabbare få diagnos och behandling för sitt barn. Det är viktigt att uppge att barnet varit utsatt för kikhosta när man har kontakt med sjukvården, eftersom man inte rutinmässigt tar prov för kikhosta. Det går även flera andra typer av luftvägsinfektioner med hosta för närvarande, och det behövs oftast ett speciellt prov från näsan för att säkerställa diagnosen. Behandling som påbörjas tidigt efter symtomdebuten kan lindra och förkorta sjukdomsförloppet.

Gravida

Får man kikhosta när man är gravid riskerar man att smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Störst är risken om kvinnan har haft en långdragen hosta som inte har uppfattats som kikhosta. Vid diagnosticerad kikhosta efter vecka 27 i graviditeten tar en läkare ställning till om kvinnan och de som kommer att leva nära barnet bör behandlas med antibiotika. På detta vis kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat.

Symptom hos spädbarn som motiverar provtagning för kikhosta

  • Hosta utan andra symptom.
  • Hosta med kikning, cyanos, kräkning, apné.
  • Apné som enda symptom.
  • Symptom (enligt ovan) som inte syns vid undersökningen men som föräldrarna berättar om.

Symptom hos barn och vuxna som motiverar provtagning

  • Hosta hos äldre barn, ungdomar och vuxna, om de har nära kontakt med spädbarn.
  • Hosta hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten, under tredje trimestern.
  • Om kikhosta misstänks bör spädbarnet få behandling tidigt, redan innan provsvaret kommit.

När ges antibiotika?

  • Barn som är yngre än sex månader och har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan de har fått symtom. Om de får antibiotika tidigt kan det lindra symtomen eller förhindra att sjukdomen bryter ut.
  • Barn mellan sex och tolv månader som har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika när de har fått de första förkylningssymtomen (även om sjukdomen ännu inte är konstaterad). Det görs för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott är det inte säkert att den hjälper.
  • Den som är äldre än ett år och har kikhosta, och som inte kan undvika att träffa barn som är yngre än ett år brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken.
  • Hostmediciner brukar inte lindra besvären.
  • Sammanfattningsvis är det i första hand små barn och kvinnor i sen graviditet som blir aktuella för behandling.

Vaccination

Kikhosta ingår i Sveriges allmänna barnvaccinationsprogram. De flesta förskolebarn är vaccinerade. Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter den första dosen vaccin vid 2,5-3 månaders ålder. 80-90% skydd uppnås efter den tredje dosen vaccin. Immuniteten beräknas avta efter ca fem år. Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år. Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta.

Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996 men på senare år ser vi en ökning av antalet fall nationellt. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979-1996 (årtalen kan variera något runt om i landet).

Kikhosta enligt smittskyddslagen

Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och dessutom smittspårningspliktig. Även misstänkta fall (klinisk bild förenlig med diagnosen + epidemiologiskt samband) skall anmälas till smittskyddsläkaren. Behandlande läkare ansvarar för att försöka identifiera smittvägar (utföra smittspårning) och förhindra fortsatt smittspridning. Efterhör om det finns spädbarn eller höggravida i omgivningen! Smittspårningen kan leda till att antibiotikaprofylax behöver sättas in (se stycket ovan). Notera att Smittskydd och Vårdhygien aldrig skall stå som provsvarsmottagare, det är alltid en läkare på den enhet som ordineras provet alternativt utför provtagningen som är provsvarsmottagare.

Provtagning

I första hand rekommenderas PCR. Analysen heter "Bordetella pertussis PCR" i Cosmic. UTM (Flocked swab i UTM-medium). För nasofarynxpinnen horisontellt utmed näshålans botten mot bakre svalgväggen. Snurra pinnen långsamt, håll den kvar där en stund om möjligt, ta ut den och för ned pinnen i transportröret som innehåller flytande transportmedium. Pinnen bryts därefter av mot kanten av röret. Provet skickas till mikrobiologen i Kalmar och analysen utförs sedan i Växjö.Serologi är ett alternativ sent i sjukdomsförloppet.

Vid epidemiologiskt samband och typiska kliniska symptom behöver diagnosen inte bekräftas med provtagning. Observera dock att även dessa fall skall smittspåras och anmälas till smittskyddsläkaren.

Misstänkt kikhosta hos vårdpersonal (även städ- och kökspersonal inom sjukvården)

Kommer man i sitt arbete i kontakt med barn under ett år skall man utan dröjsmål kontakta sin närmaste chef om man har misstänkt eller bekräftad kikhosta. Han eller hon bör sedan rådgöra med vårdhygien/infektionsbakjour kring lämpliga åtgärder. I vissa fall kan det bli aktuellt med avstängning från arbetet och antibiotikabehandling. I sådana fall måste en individuell bedömning göras i samråd med vårdhygien/infektionsbakjour kring efter hur många dygn det är lämpligt att återvända till arbetet. Glöm inte att smittspåra exponerade patienter och personal vid bekräftade fall hos personalen.

Vid frågor

Rådgör med hygienöverläkare Per-Åke Jarnheimer 0480-814 40, infektionsbakjour på minicall 70995 resp 0746-218 263 eller smittskyddsläkare Lisa Labbé Sandelin 0480-813 36.

Från Folkhälsomyndigheten

Sjukdomsinformation om kikhosta

Rekommendation för att förebygga kikhosta hos småbarn

Förebygga kikhosta hos spädbarn - Faktablad och bildspel