I mötet med en misstänkt våldsutsatt

Vid mötet med en misstänkt våldsutsatt är det viktigt att bemöta denne så att han/hon känner förtroende för vården.

Enligt Socialstyrelsen ska hälso- och sjukvården och socialtjänsten inom kommunerna ha rutiner för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Dessutom ska vårdgivaren se till att personalen ska fråga om våldsutsatthet för att identifiera våldsutsatta vuxna och barn.

Checklistor

Checklista
Åtgärdskort
Hänvisning - flödesschema

Tänk på att:

  • Ha ett enskilt rum och en trygg miljö, lämna inte den våldsutsatta ensam.
  • Be den våldsutsatta berätta vad som hänt.
  • Använd tolk vid behov. Ge tid att lyssna, visa empati och ge bekräftelse av den våldsutsattas berättelse.
  • Fråga vad kan personalen i vården hjälpa till med.
  • Iakttagelser som bör leda tanken till våld

    Iakttagelser som bör leda tanken till våld:

    • Kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår, skador på flera ställen på kroppen
    • Blåmärken av olika ålder tyder på upprepad misshandel, kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak
    • Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk
    • Posttraumatiskt stressyndrom
    • Sexuell dysfunktion
    • Uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med skadans utseende
    • Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild
    • Den misstänkt våldsutsatta har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor
    • Den våldsutsatta har väntat länge med att söka vård
    • Partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna den sökande ensam
    • Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp
    • Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp
    • Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp
    • Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att blivit fasthållen

    Särskilt utsatta grupper

    Mäns våld mot kvinnor i nära relation förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Det finns dock anledning att vara särskilt uppmärksam på vissa grupper av kvinnor och olika händelser där våldet kan ha stor betydelse.

    Unga kvinnorGravida kvinnorKvinnor med minderåriga barnMissbrukande kvinnor kan vara ett dubbelt beroendeKvinnor som prostituerar sigFunktionshindrade kvinnorÄldre kvinnorKvinnor med utländsk härkomst kan befinna sig i en särskild utsatthet på grund av diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på socialt närverk

    Tänk på:

    • De psykiska följderna av misshandel ofta är minst lika svåra som de fysiska
    • Suicidrisk kan finnas
    • Sexuella övergrepp är vanliga vid misshandel
    • Om barnmisshandel sker, kan även andra i familjen vara utsatta för våld
    • Om djurmisshandel sker, kan även andra i familjen utsättas för våld
    • Låt inte närstående fungera som tolk bortsett från enkla uppgifter. Den våldsutsatta måste av säkerhetsskäl godkänna tolken. Telefontolk ger ett högt integritetsskydd.
  • Beskriv vad våld är

    Fysiskt - Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.

    Sexuellt våld - Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld.

    Psykiskt - Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

    Social utsatthet - Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

    Materiell/ekonomisk utsatthet - Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme.

    Försummelse - Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost.

  • Våga fråga om våld

    Det är vanligt att en våldsutsatt inte berättar att hon/han blivit utsatts för våld. Hon/han kanske inte uppger att hon/han är våldsutsatt vid första tillfället hon/han får frågan om våld. Beskrivningen av våld kan hjälpa den våldsutsatta att förstå att hon/han är våldsutsatt och våldsutövandet är en brottslig handling.

    Fråga alltid rakt på sak, oavsett orsaken till sjukvårds- eller tandvårdsbesöket, t ex:

    • När jag tittar/lyssnar/undersöker dig ser jag tecken som jag känner igen som skador av våld, har du blivit slagen?
    • Lever du i en trygg miljö?
    • Känner du dig instängd eller isolerad på något sätt?
    • Alla par bråkar ibland, vad händer om du och din partner är oense?
    • Har era konflikter lett till fysiskt eller psykiskt våld?
    • Har din partner slagit, sparkat, skrämt eller hotat dig eller på annat sätt gjort dig illa?
    • Är du rädd för din partner?
    • Har någon varit elak mot dig eller kränkt dig på annat sätt?
    • Har du varit utsatt för sexuell handling mot din vilja?
    • Har du blivit utnyttjad?
    • Har du tvingats att utföra sexuella handlingar när du själv inte ville?
  • Riskbedömning - kan den våldsutsatta gå hem?

    Innan den våldsutsatte kan gå tillbaka hem bör du göra en riskbedömning. Personalen behöver diskutera med patienten om säkerhet och eventuell hotbild.Tala om för den våldsutsatta att det kan vara en fara med att gå hem. Dokumentera risken i journalen och vad du kommit överens med patienten om.

    • Om den hotfulla situationer kvarstår, vad ska den våldsutsatta göra?
    • Hon/han bör ha en säkerhetsplan, en strategi för att avvärja ny våldsutsatthet. Vad har hon/han tidigare gjort vid dessa situationer?
    • Hur gör hon/han med eventuella barn?
    • Är hon/han redo att ringa polisen om ny våldsam situation uppkommer?
    • Bor hon/han i glesbygd kan det ta lång tid för polisen att komma fram, fungerar mobiltelefonen där?
    • Tecken på en upptrappning av våldet?
    • Hur ser våldsutsattas nätverk ut? Kan någon hjälpa till i akut situation?
    • Vilka för- och/eller nackdelar finns det om den våldsutsatta berättar för någon i sin omgivning att hon/han är utsatt för våld?
    • Om hon/han måste fly, vart ska hon/han ta vägen?
    • Skriv ned viktiga telefonnummer och adresser. Den våldsutsatta måste planera för att kunna lämna hemmet i akut situation och ha vissa saker tillgängliga som hon kan behöva t.ex. id-handling, pengar och kläder
  • Barn som far illa - anmäl till socialnämnden

    Enligt socialtjänstlagen är du skyldig att anmäla till socialnämnden om du får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

    Det gäller alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt hälso- och sjukvården och tandvården.

    Vid misstanke om att barn far illa ska anmälan skyndsamt göras till socialtjänsten för utredning om behovet av skydd och eller stödinsatser. Även om barnet inte bevittnat våldet eller själv blir utsatt kan även små barn uppfatta våldet och fara illa av det.

    Blankett anmälan om barn som far illa
    Bekräftelse på anmälan om barn som far illa

    För akut omhändertagande kontakta respektive kommuns socialjour via polisen, telefon 010-569 28 58.

    Ställ frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen! Fråga också barnen om orsaken till symtomen och tecknen, i enskilt rum om så är möjligt med hänsyn till barnets mognad och ålder. Samtycke till detta kan behövas av vårdnadshavaren. Se till att barnet får den vård han eller hon behöver, såväl fysisk som psykisk, med anledning av våldet.

    Du kan konsultera socialtjänsten anonymt utan att barnets eller den vuxnes identitet röjs för att få vägledning om fortsatt handläggning. En anonym konsultation med socialtjänsten kan göras utan att barnets eller den vuxnes identitet röjs för att få vägledning om fortsatt handläggning.

    Mer information

    Vägledning från Socialstyrelsen

  • Vid sexuellt våld - spårsäkring

    Sexuellt våld kan definieras som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Spårsäkring kan göras upp till 10 dagar efter händelsen.

    Våld i nära relationer är omfattar ofta både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det är inte ovanligt att en fysisk misshandel följs av ett sexuellt övergrepp. Det kan vara allt från att hota eller tjata sig till sex, till våldtäkt eller att den utsatta tvingas utföra olika typer av sexuella handlingar.

    Kvinnokliniken omhändertar kvinnor som utsatts för sexuellt våld och urolog och kirurg omhändertar män som utsatts.

    Spårsäkring

    Använd spårsäkringssats från Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som finns på kvinnokliniken eller tillhandahålls av polisen.

    I denna finns guide för spårsäkring, inklusive provtagning för droger och infektionssjukdomar och journalföring samt mall för rättsintyg. Fullständig spårsäkring kan göras upp till 10 dagar efter händelsen. Spårsäkring kan göras också innan/utan att polisanmälan är gjord. Prover kan sparas i låst kyl upp till två år.

    Undersökningen är frivillig och kan inte göras mot kvinnans vilja. Kvinnan bestämmer i vilken omfattning undersökningen ska göras.

    Personen kan både frivilligt och ofrivilligt ha intagit droger. Kanske personen långt efter händelsen kan få fragmentariska minnesbilder. Därför bör blodprover tas.

    Om patienten är medvetslös bör man göra alla undersökningar som kan vara till gagn för patienten.

    Mer information

    Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp - (webbplatsen nationellt centrum för kvinnofrid)

    Spårsäkring vid sexuella övergrepp - (webbplatsen nationellt centrum för kvinnofrid)

  • Polisanmälan

    Sträva efter att göra en polisanmälan i samförstånd med den våldsutsatta. Om den våldsutsatta är under 18 år får sjukvården göra en polisanmälan.

    Om man misstänker brott mot person under arton år

    Anmälan till polisen eller åklagare får göras om man misstänker brott mot någon som inte fyllt arton år och brottet gäller:

    • "brott mot liv och hälsa" (till exempel mord, dråp, misshandel, vållande till annans död),
    • "brott mot frihet och frid" (till exempel människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång, olaga hot, ofredande),
    • "sexualbrott" (till exempel våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, koppleri, förförelse av ungdom).

    Om ett barn under 18 år riskerar att fara illa måste socialtjänstlagen beaktas. Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att, om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, genast anmäla det till socialnämnden.

    Om man misstänker brott mot person över arton år 

    Sjukvårdspersonal har möjlighet, men inte skyldighet, att polisanmäla om man misstänker brott som har ett minimistraff på ett års fängelse, fängelse, som exempelvis vid våldtäkt eller grov misshandel.

    Tänk på att alltid sträva efter att göra en polisanmälan i samförstånd med den våldsutsatta, om hon/han inte redan har gjort en anmälan. Patienten ska informeras om sjukvårdspersonalen gör en polisanmälan.

    Rättsintyg

    I samband med brottsutredningar kan polis och åklagaren begära rättsintyg via undersökningsledaren. Det finns kontraktsanställda läkare hos Rättsmedicinalverket som på uppdrag av polisen och åklagare upprättar rättsintyg. När det gäller sexualbrott är även gynekologer rättsintygsskrivande läkare. När det gäller brott mot barn bör dessa undersökas av barnläkare, ev. i sällskap av rättintygsskrivande läkare, som finns på Barnahus.

    Mer information

    Om sekretess inom hälso- och sjukvården - (webbplatsen Nationellt centrum för kvinnofrid).