Varannan länsbo ansluten till e-tjänsterna

Pressmeddelande 2018-10-31

Nu är nästan varannan invånare i länet ansluten till e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden.

I mitten av oktober var knappt 121 000 personer anslutna till e-tjänsterna, som ger möjlighet att läsa sin journal, förnya recept, se sina läkemedel och kunna boka av och om besök inom vården. Sedan årsskiftet rör det sig om en 20-procentig ökning och jämför man med 1 januari 2017 rör det sig om 50 procents ökning. Att fler använder 1177.se framgår också av att antalet inloggningar ökar, liksom antalet ärenden som hanteras via tjänsten. Det framgick vid en redovisning om vården tillgänglighet inför regionstyrelsen på onsdagen.

En annan del av 1177 är sjukvårdsrådgivningen på telefon. Under en tid har kötiderna varit långa trots olika förstärkningar. Medelväntetiden låg under september månad på drygt 14 minuter, vilket är högre än september 2017. Också andelen samtal som besvaras inom målet nio minuter är lägre – 37 procent. Samtidigt kan en viss förbättring konstateras.

När det gäller tillgänglighet till övriga primärvården fick 91 procent av patienterna tid till läkare inom sjuk dagar och den genomsnittliga väntetiden till barn- och ungdomshälsan var 12 dagar i augusti.

70 procent av patienterna fick i september tid till en specialist vid länets sjukhus inom 60 dagar. 60 procent fick operation/behandling inom 60 dagar.

Vid öron- och ögonklinikerna vid Länssjukhuset där väntetiderna varit långa både till hörselutprovning och besök har situationen förbättrats det senaste året tack vare de åtgärder som satts in. Väntetiden på en hörselutprovning som för ett år sedan var 18 månader var i september 2018 tio månader, väntetiden till ett första besök på ögonkliniken som för ett år sedan var elva månader var i september i år två-tre månader. Förra året var det 17 månaders väntan på en gråstarrsoperation, i dag är den nere i fyra-fem.

Barn - och ungdomspsykiatrin i länet klarade i september målet om att 90 procent av patienterna skulle få tid för ett första besök inom 30 dagar. Däremot har BUP svårigheter att erbjuda behandling och fördjupad utredning inom 30 dagar. Bara i 30 procent av fallen nåddes tidsmålet.

Inom vuxenpsykiatrin fick drygt 70 procent i september tid till besök inom 60 dagar. Också det lägre än målet på 80 procent.

I samband med redovisningen under rubriken Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet förekom också två fördjupningar Den första gällde utvecklingen av digitala vårdmöten där siffrorna visar en ökning efter sommaren. En annan möjlighet att ge vård på rätt nivå är att koppla över till ett videosamtal när en patient ringer till hälsocentralen. I en majoritet av tillfällena där möjligheten använts under ett pilotprojekt har det visat sig att de råd som sjuksköterskan kunnat ge varit fullt tillräckliga. Det behövde inte bokas något läkarbesök.

Den andra fördjupningen gällde Kalmar Länstrafik där resandet ökat med tio procent hittills i år och när det gäller stadstrafiken i Kalmar 20 procent. En förklaring till ökningen är försöket med seniorkort som föreslås permanentas från nästa år. Totalt förekommer 30 000 resor med seniorkort varje månad i länet av de cirka 3 000 personer som betalat 100 kronor för att resa gratis under lågtrafik. Under sommaren gjordes var fjärde resa med det så kallade sommarkortet för ungdomar.

Parallellt med resandeökningen ökar också nöjdheten med Kalmar Länstrafik. Varje månad intervjuas 200 personer om vad de tycker om kollektivtrafiken. Under perioden januari-september uppgav 85 procent att de var nöjda med den senaste resan, 65 procent av samtliga resenärer uppgav sig vara nöjda med kollektivtrafiken mot 52 procent bland allmänheten. Inom samtliga grupper har andelen nöjda öka markant sedan de nya bussarna lanserades i länet för drygt ett år sedan.

Ökade bemanningskostnader

Kostnaderna för inhyrd personal via bemanningsbolag har ökat kraftigt framför allt under sommarmånaderna. Till och med september var landstingets samlade kostnad 147 miljoner kronor, 101 miljoner för läkare och 46 miljoner för annan personal. Totalt en ökning med 43 procent. Hälften av kostnaden faller på hälso- och sjukvårdsförvaltningen där Oskarshamn är det sjukhus som kostat mest, man har ökat kostnaden med drygt 200 procent i jämförelse med förra året vid samma tid. I huvudsak är det akutmottagningen och intensivvårdsavdelningen på sjukhuset som är beroende av hyrpersonal.

Också sjukhusen i Västervik och Kalmar har ökade kostnader, men inte i samma omfattning. I Kalmar behövs bemanningspersonal framför allt vid medicinkliniken och intensivvårdsavdelningen. I Västervik är det problem att bemanna medicinkliniken och operations- och intensivvårdskliniken.

Bland de åtgärder som pekas på är ökad samverkan mellan klinikerna vid olika sjukhus, daglig styrning av verksamheten, att erbjuda attraktiva anställningsvillkor och rekrytera utomlands.

Också psykiatriförvaltningen har ökade kostnader under 2018, men de är lägre än 2016. Psykiatrins utmaning är rekrytering av läkare. Därför satsas på att locka specialister utomlands, att anställa underläkare som kan lotsas vidare till AT- och ST-tjänstgöring och att aktivt medverka i rekrytering av AT-läkare.

Primärvårdsförvaltningens bemanningskostnader ligger på samma nivå som tidigare två år, cirka 40 miljoner efter nio månader.