Hållplatshandboken

Hållplatsen är den plats där vi på Kalmar länstrafik först möter våra resenärer. Vi vill att det ska vara en positiv upplevelse!

I Kalmar län finns närmare 2000 hållplatser (4000 hållplatslägen) som fortlöpande underhålls och utvecklas med avseende på trygghet, säkerhet och service.

Hållplatsboken har nu fått sin plats på webben för att göra det enklare både för Kalmar länstrafiks personal, väghållare och resenärer att få information om vilka målsättningar och riktlinjer som finns för länets hållplatser.

Målbilder för olika hållplatsklasser beskriver hur vi på Kalmar länstrafik vill att länets hållplatser ska se ut. Målbilderna grundar sig på en hållplatsklassificering som tagits fram i dialog med Trafikverket och länets kommuner. Det är också i nära samverkan med Trafikverket och länets kommuner som vi kan närma oss målbilderna.

"Vi ska bli Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik!"

Hållplatshandboken på webben ersätter Hållplatshandbok 2014-03-20 och Bättre och säkrare bytespunkter i kollektivtrafiken 2016-12-16.

Hållplatshandboken

  • Hållplatsklass A

    100 eller fler påstigande per dag (tätort/landsbygd)

    Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet. Hållplatsklass A kan utvecklas till något ännu bättre vid t.ex. resecentrum.

    Fysisk utformning (väghållaren)

    • Plattform för minst 2 bussar i rad, kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk.
    • Plattform skild från cykeltrafik. Minsta avstånd mellan vägbana och väderskydd 2,25 m. Om gångtrafikanter korsar plattformen ökas bredden med minst 1 m.
    • Allmän belysning.
    • Max 5 % lutning till/från hållplatsläge.
    • Anslutande gång- /cykelbana.
    • Papperskorg
    • Pendlings- och cykelparkering om utpekad viktig bytespunkt. I övrigt efter behov.

    Utrustning (Kalmar länstrafik)

    • Väderskydd av glas med bänk och belysning, topptavla med linjeinfo och hållplatsnamn.
    • Tidtabell, kontaktinformation Kalmar länstrafik, annan info i väderskydd eller i direkt anslutning.
    • Realtidsinformation.

    Resecentrum 

    Resecentrum utgör viktiga nav för resor med både tåg och buss. Anläggning och utformningen av resecentrum och BRT-stationer ska ses som samhällsbyggnadsprojekt där kopplingen till annan samhällsplanering och service är viktig. Utvecklingen av sådana miljöer bör ske i nära dialog mellan Region Kalmar län, kommuner, Trafikverk och andra berörda parter.

  • Hållplatsklass B

    20-99 påstigande per dag (tätort/landsbygd)

    Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

    Fysisk utformning (väghållaren)

    • Plattform med kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk.
    • Plattform skild från cykeltrafik. Minsta avstånd mellan vägbana och väderskydd 1,5 m (påstigning), vid avstigningsstället 2,25 m. Om gångtrafikanter korsar plattformen ökas bredden med minst 1 m.
    • Allmän belysning.
    • Max 5 % lutning till/från hållplatsläge.
    • Anslutande gång- /cykelbana.
    • Papperskorg
    • Pendlings- och cykelparkering om utpekad viktig bytespunkt. I övrigt efter behov.

    Utrustning (Kalmar länstrafik)

    • Väderskydd av glas med bänk och belysning, topptavla med linjeinfo och hållplatsnamn.
    • Tidtabell, kontaktinformation Kalmar länstrafik, annan info i väderskydd eller i direkt anslutning.
    • Realtidsinformation vid > 50 påstigande.
  • Hållplatsklass C

    1-19 påstigande, tätort

    Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

    Fysisk utformning (väghållaren)

    • Plattform 1,5 m bred och med kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk.
    • Plattformen skild från cykeltrafik. Om gångtrafikanter korsar plattformen ökas bredden med minst 1 m.
    • Allmän belysning.
    • Anslutande gång- /cykelbana. Cykelparkering vid behov.

    Utrustning (Kalmar länstrafik)

    • Stolpe med topptavla, linjeinfo och hållplatsnamn (väderskydd kan förekomma).
    • Tidtabell på stolpe, kontaktinformation Kalmar länstrafik.
  • Hållplatsklass D

    1-19 påstigande, landsbygd starkt kollektivtrafikstråk

    Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

    Fysisk utformning (väghållaren)

    • Plattform 1,5 m bred och med kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk.
    • Enklare anslutning till närmsta korsning för gångtrafikanter/cyklister.

    Utrustning (Kalmar länstrafik)

    • Stolpe med topptavla, linjeinfo och hållplatsnamn, kontaktinformation Kalmar länstrafik.
    • Väderskydd kan förekomma. 
  • Hållplatsklass E

    1-19 påstigande, landsbygd svagt kollektivtrafikstråk

    Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

    Fysisk utformning (väghållaren)

    • På-/avstigningsyta1,5 m bred, skild från väg-/bussyta med vit spärrlinje.
    • Enklare anslutning till närmsta korsning för gångtrafikanter/cyklister.

    Utrustning (Kalmar länstrafik)

    • Stolpe med topptavla, linjeinfo och hållplatsnamn, kontaktinformation Kalmar länstrafik.
    • Väderskydd kan förekomma. 
  • Hållplatsklassificering

    Trygghet, säkerhet och service.

    I kollektivtrafiken ska människor i alla åldrar och med olika förmågor kunna ta sig fram. I arbetet med att utveckla hållplatserna är trygghet, säkerhet och service viktiga ledord.

    • Trygghet - närhet till andra människor och bebyggelse, god belysning och god sikt, välskött och rent.
    • Säkerhet – trafiksäkert, god fysisk utformning och tillgänglighet för personer med särskilda behov.
    • Service – väderskydd och sittplatser, god information, anslutande GC-väg, parkering, butik och toalett.

    Beroende på antalet påstigande resenärer och hållplatsens funktion i trafiksystemet förs det till en hållplatsklass. För varje hållplatsklass finns en målbild. På så vis kan tillgängliga resurser användas på ett sätt som gör det bäst för flest.

    Fullt tillgänglig hållplats

    Målbilderna beaktar reglerna i Kollektivtrafiklagen samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättningar. Målbilderna är formulerade så att alla hållplatser i hållplatsklass A-D når full tillgänglighet. För en fysiskt fullt tillgänglig hållplats finns krav på plattformens höjd, bredd, vit kantlinje och ledstråk. Det ska också finnas en säker anslutning till hållplatsen. Den enklaste typen av hållplats, E, når inte kraven för full tillgänglighet.

    StolpPlats

    I datorverktyget StolpPlats hanterar Kalmar länstrafik all data om länets hållplatser. Där kan också sökningar göras för strategisk planering, underhållsåtgärder m.m. Kalmar länstrafik erbjuder väghållare hjälp med sökningar i StolpPlats. Kontakta: kalmarlanstrafik@regionkalmar.se.

  • Plattformar

    Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram regler för Vägars och Gators utformning (VGU). Reglerna är obligatoriska vid nybyggnads- och större ombyggnadsåtgärder inom Trafikverket. Vid mindre åtgärder är det tillåtet att göra avsteg från regelverket.

    För kommunerna är VGU ett frivilligt och rådgivande dokument.

    På Trafikverkets webbplats finns de olika dokumenten tillgängliga.

    Trafikverkets krav och råd är ibland högre ställda än i målbilderna för Kalmar läns hållplatser. Målbilderna ska då ses som den lägsta nivå länet vill nå. Längst ner på sidan finns en jämförelse mellan VGU och Kalmar länstrafiks målbilder.

    Plattformars längd

    Plattformen ska vara minst lika lång som bussen. I målbilden för hållplatsklass A som har 100 eller fler resenärer per dag bör det finnas plats för mer än en buss vid plattformen. Hållplatsens utformning (ibland finns flera hållplatslägen) och trafikering är styrande för plattformens längd. Ta därför alltid kontakt med Kalmar länstrafik för samråd vid nybyggnad och ombyggnad av hållplatser.

    Kantstöd

    Plattformen ska ha ett kantstöd mot gatan som gör det möjligt för bussen att stanna med alla dörrar nära intill plattformen utan att kaross och däck skadas. Kantstöd och anslutande köryta bör därför vara av betong och utformas enligt figur. Om granitsten används ska den vara slät och avfasad.

    Vit kantlinje

    Plattformens kant ska ha en kontrasterande vit kantremsa av vit massa eller vita plattor. Hållplatsklass E, som saknar plattform, ska istället ha en vit spärrlinje som skiljer på-/avstigningsytan (1,5 m bred) från bussen vid hållplatsen.

    Ledstråk, taktilt och visuellt, vid påstigningspunkt

    Vid påstigningspunkten ska det finnas ett taktilt och visuellt ledstråk bestående av valplatta, sinusformade ledplattor och närmast plattformskanten varningsplatta (kupolplatta). Ledstråket ska vara 50-70 cm brett.

    På platser med ett stort antal påstigande resenärer görs taktila och visuella ledstråk utmed hela plattformens längd. Se vidare i VGU.

    Belysning

    Allmän belysning bör finnas på alla hållplatser med 20 eller fler påstigande per dag (hållplatsklass A och B) och i övrigt inom tätorter. På hållplatser av klass A och B bör det också finnas belysning inne i väderskydden vilket kan hanteras i samband med arbete på platsen. Kalmar länstrafik har ansvaret för belysning inne i väderskydden.

    Skyddsräcken

    Vid skolor, sjukhus och andra platser med ett stort antal resenärer kan olika typer av skyddsräcken behövas i anslutning till plattformen. Det är viktigt att skyddsräckena inte försämrar tillgängligheten till hållplatsen eller omöjliggör snöröjning. Ta därför kontakt med Kalmar länstrafik och andra berörda för samråd innan räcken uppförs.

    Skilj cyklar från bussresenärer

    Cyklar ska inte passera hållplatsens plattform. Helst ska inte heller gångtrafikanter passera plattformen. Lägg cykel- och gångbanor bakom plattform och/eller väderskydd. Väderskyddens bredd kan väljas med hänsyn till utrymmet på platsen. (se även under rubrik Väderskydd)

    • Jämförelse mellan VGU och Målbild Kalmar län

      VGU >100

      Avvikelser Hpkl A, överallt

      • Plattformsbredd minst 2,25 m exkl. väderskydd. Om gångtrafikanter passerar plattformen utökas bredden med minst 1 m.
      • Cyklar ska inte passera plattformen

      VGU 20-100

      Avvikelser Hpkl B, överallt

      • Plattformsbredd minst 1,5 m vid påstigningsstället (väderskyddet). Minst 2,25 m vid avstigningsstället. Om gångtrafikanter passerar plattformen utökas bredden med minst 1 m.
      • Cyklar ska inte passera plattformen.
      • Hållplatsen ska ha väderskydd med sittbänk.

      VGU 1-19,9

      Avvikelser Hpkl C, tätort

      • Överensstämmer väl med VGU i tätort.
      • I målbilden ingår inte bänk. 
      • Väderskydd med bänk kan förekomma.

      VGU 1-19,9

      Avvikelser Hpkl D, landsbygd storregionala stråk

      • Överensstämmer väl med VGU i storregionala stråk på landsbygd.
      • I målbilden ingår inte bänk.
      • Väderskydd kan förekomma.

      VGU 1-19,9

      Avvikelser Hpkl E, landsbygd regionala stråk

      • Överensstämmer i stort med VGU i regionala stråk på landsbygd.
      • I målbilden ingår inte bänk eller låg plattform men vit spärrlinje som skiljer buss från resenär på fickhållplats.
      • Väderskydd kan förekomma.
  • Hållplatstyper

    Hållplatsen är en viktig del av kollektivtrafiken!

    Då nya hållplatser ska anläggas eller befintliga hållplatser förbättras är det viktigt att god tillgänglighet och hög trafiksäkerhet eftersträvas. Kontakta därför alltid Kalmar länstrafik före det att arbetet med en hållplats inleds för att diskutera säkerhet och trafikala aspekter, kalmarlanstrafik@regionkalmar.se.

    Målbilderna för hållplatsklass A-E ger vägledning vid utformningen av en hållplats. En 17 cm hög kantsten med en kontrasterande vit kantlinje och ledstråk eftersträvas i alla miljöer förutom i de regional kollektivstråken på landsbygden. Där kan en fickhållplats med en vit spärrlinje som skiljer bussen från på-/avstigningsytan (1,5 m bred) vara en godtagbar lösning.

    I VGU, Kol-TRAST och Exempelbanken finns krav, råd och tips. Under fliken plattformar visas skillnader mellan målbilderna för hållplatsklass A-E och VGU. Kalmar länstrafiks målbilder skiljer sig något från VGU avseende bl.a. tillgången till väderskydd och bänkar samt avsaknad av krav på plattform i hållplatsklass E. Kalmar länstrafik är också tydligare med att gång- och cykelbanor ska ledas bakom hållplatsens plattform och eventuellt väderskydd. Snabba elcyklar gör det allt viktigare att separera cyklister från resenärer vid hållplatserna.

    Hållplatstyper i trafiktäta miljöer

    Bilder och info om olika hållplatstyper är hämtade ur Kol-TRAST och VGU.

     

    Klackhållplats, eller "utbyggd hållplats", är lämplig att använda där vägkantsparkering är tillåten. På en gata med bara ett körfält i vardera riktningen stoppas normalt trafiken bakom bussen när den står vid hållplatsen. Vid bredare eller dubbla körfält kan andra fordon passera. Klackhållplatsen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring vid hög plattform och god plats för väntande resenärer.

     


    Glugghållplats förekommer främst i tätortsmiljö. En del av parkeringsfältet upplåts för hållplatsen. Det är viktigt att hållplatssträckan görs tillräckligt lång för att möjliggöra en fullgod angöring. Hållplatstypen ger ibland begränsat utrymme för väntande resenärer. Glugghållplatsen hindrar inte biltrafiken lika mycket som en del andra hållplatstyper och är billig att anlägga.

     

    Enkel stopphållplats används i tätorter och är utformad så att fordon i samma riktning inte kan passera när bussen står vid hållplatsen. Hållplatstypen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring vid hög plattform och god plats för väntande resenärer.

     

    Dubbel stopphållplats kallas ofta timglashållplats och användas i tätortsmiljöer. Fordon i båda riktningarna måste stanna när en buss står på hållplatsen. Hållplatstypen bör inte användas på flera hållplatser i rad eller där trafikflödet är stort. Den dubbla stopphållplatsen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring vid hög plattform och god plats för väntande resenärer.

    Resecentrum och större hållplatser

    Resecentrum, BRT-stationer eller andra större hållplatser bör ses som samhällsbyggnadsprojekt som påverkar infrastruktur och bebyggelseutveckling för lång tid framöver. Sådana platser bör hanteras i särskilda projekt där berörda parter involveras.

    Enklare hållplatser

    Närmre beskrivning finns i Trafikverkets Råd för VGU.

    • Körbanehållplats förekommer i såväl tätort som längs 2-fältsvägar på landsbygd. I båda fallen gäller att bussen står i körbanan och kan blockera eller störa bakomvarande trafik. Undantag är i tätorten då körfältet närmast kantstenen görs så brett att det rymmer både en stillastående buss och omkörande bilar.
    • Vägrenshållplats är en vanlig hållplatstyp längs befintliga s.k. 13-metersvägar på landsbygd. För att en hållplats ska klassas som vägrenshållplats krävs att vägrenen är minst 2 meter bred. Plattform saknas ofta på vägrenshållplatser.
    • Fickhållplats ligger skild från vägen eller gatan. Hållplatstypen är vanlig på landsbygd, och saknar idag ofta plattform. Även i tätort är fickhållplatsen vanligt förekommande trots att den kräver stort utrymme och är svår att angöra.

    I målbilden för hållplatsklass E i de svaga kollektivtrafikstråken är fickhållplats en lämplig hållplatstyp om den är försedd med en vit spärrlinje och en 1,5 m bred på-/avstigningsyta.

  • Väderskydd

    Cykel- och gångbanor bör läggas bakom hållplatsens plattform för att minska olycksrisken.

    Samtliga hållplatser med 20 eller fler påstigande per dag (A- och B-hållplatser) ska ha ett väderskydd. Ibland är det stora skillnader i antalet påstigande på den ena och den andra sidan vägen. Då kan väderskydd saknas på den sida där det främst är avstigande.

    Alla nya väderskydd som köps in är av glas och följer Kalmar länstrafiks grafiska profil. Väderskydden kan skifta i storlek beroende på antalet påstigande och hållplatsens funktion i trafiksystemet.

    Då större hållplatser får en ansiktslyftning med nya väderskydd flyttas äldre, brukbara väderskydd till hållplatser med färre påstigande. Så det kommer att finnas olika typer av väderskydd i länet under lång tid framöver.

    I väderskyddet finns en sittbänk. Sittbrädan ska vara placerad 50 cm över mark och ha ett armstöd. Armstödet ska vara 70 cm över mark och ge gott stöd när man reser sig upp. Vid sidan av bänken bör det finnas plats för en rullstol (100x140 cm).

    Fristående sittbänkar och ev. papperskorg ansvarar kommunen för.

    Belysning i väderskydd

    I väderskydd på A- och B-hållplatser är målsättningen att det ska finnas belysning. Kalmar länstrafik ansvarar för belysning i väderskydden medan allmän belysning av en hållplats är väghållarens ansvar. Belysningsfrågor avgörs i samråd mellan Kalmar länstrafik och väghållaren.

    Där elektricitet saknas kan batteri- eller solcellsdrivna lampor (BussLED) användas som aktiveras av väntande resenärer. Behovet av sådana lösningar får prövas från fall till fall.

    Placering av väderskydd

    Väderskyddet bör placeras så att cyklar och gångtrafikanter passerar bakom väderskydd och plattform. Väderskyddet ska heller inte i någon del placeras närmare kantstödet än 225 cm på A-hållplatser och 150 cm på övriga hållplatser. Om gångtrafikanter korsar plattformen bör bredden ökas med minst en meter. Notera att det finns mindre breda väderskydd som kan användas där utrymmet är begränsat.

    Bredden och utformningen av plattformen skiljer sig åt mellan olika hållplatser med hänsyn till antalet påstigande liksom valet av hållplatstyp.

    Sikt och miljö

    Sikten runt väderskyddet ska vara god så att resenär och bussförare enkelt kan se och uppfatta varandra. Värna också miljön i närheten av väderskyddet så att den uppfattas som trygg, säker och attraktiv. Det är väghållarens ansvar att se till att anslutningen till hållplatsen är god.

    Regler för uppförande av väderskydd

    Som regel krävs inget bygglov eller annat tillstånd för att uppföra ett fristående väderskydd för kollektivtrafiken. Här finns mer information om gällande regler.

    Exempel på väderskydd av olika storlek

    Storleken på väderskydden kan variera, minsta bred är 73 cm.

  • Information vid hållplatsen

    För resenären är information om resmöjligheter, betalningssätt och eventuella avvikelser i trafiken viktig både före, under och efter resan. För personer med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga är det extra viktigt med god information och framförhållning. Det gäller även den som reser med barn och/eller har mycket packning.

    Här redogörs för den information som ska finnas vid en hållplats.

    Linjeinformation

    All linjelagd busstrafik och vissa närtrafikhållplatser har en topptavla med information om att hållplatsen trafikeras av Kalmar länstrafik. På tavlan finns information om hållplatsnamn, vilka linjer som trafikerar hållplatsen och zon-nummer. Topptavlan kan vara fäst på en hållplatsstolpe eller på ett väderskydd. Topptavlans underkant bör sitta 2,5 m över mark och vara riktad mot trafiken.

    Hållplatsstolpen ska placeras vid påstigningsplatsen men minst 60 cm från kantstenen. Hållplatsstolpen kan också placeras mitt för påstigningsplatsen men i plattformens bakkant förutsatt att den är väl synlig för passagerare och ankommande buss. Tidtabellen ska riktas med texten mot plattformen.

    Skolhållplatser kan växla plats beroende på var elever bor. Skolhållplatser kan därför sakna hållplatsstolpe, topptavla och linjeinformation.

    Tidtabell

    Alla informationstavlor på hållplatser ska placeras med sin nedre kant på mellan 70 och 120 cm höjd över marken.

    Samtliga hållplatser med 20 eller fler påstigande per dag (A- och B-hållplatser) ska ha ett väderskydd. I väderskyddet finns en kassett med tidtabell, kontaktinformation till Kalmar länstrafik och information om betalningssätt och reseplanerare (appar). A- och B-hållplatser med mer än 50 påstigande per dag ska också ha realtidsinformation (se nedan).

    På hållplatser med fler än 100 påstigande per dag (A-hållplatser) ska informationen utökas med linjenätskarta och hållplatslägen om dessa är fler än två.

    I tätorter ska det på hållplatser med färre än 20 påstigande per dag (C-hållplatser) finnas tidtabell på hållplatsstolpen samt kontaktuppgifter till Kalmar länstrafik. Tidtabellen ska vara riktad med texten mot plattformen (parallellt med trafiken). I de fall det finns ett väderskydd på hållplatsen placeras tidtabellen där.

    På landsbygden utgörs den enklaste informationen av ett reflexband med kontaktuppgifter till Kalmar länstrafik. I de fall det finns ett väderskydd placeras tidtabell samt kontaktuppgifter till Kalmar länstrafik där.

    Realtidsinformation

    Skärmar med realtidinformation blir ett allt vanligare inslag på hållplatserna. Målsättningen är att det i ett första steg ska finnas realtidskärmar på alla hållplatser som har fler än 50 påstigande per dag. Storleken på skärmarna anpassas med hänsyn till antalet påstigande och hållplatsens funktion i trafiksystemet.

    På hållplatser där elförsörjning saknas kan det ändå finnas realtidsinformation i mindre, batteridrivna skärmar.

    Mobil vägledning

    Kalmar länstrafik håller på att utveckla en app GoOn där resenären kan följa var en buss befinner sig och när den förväntas ankomma till hållplatsen. Applikationen ska också kunna ge röstvägledning om bussens ankomst till stöd för personer med synnedsättning.

  • Synas i mörker

    Som resenär kan det vara svårt att synas och bli sedd vid en hållplats då det är mörkt ute.

    Det största antalet hållplatser i länet ligger i landsbygd och saknar elförsörjning. Då är det svårt att lysa upp hållplatsen. Men även där det finns gatubelysning kan en hållplats vara mörk. Ibland kan väghållaren ordna kompletterande belysning.

    Kalmar länstrafik använder sig av två sätt för att göra det lättare för busschauffören att se resenären vid hållplatsen. Dels solcellsdrivna lampor dels reflexsnurror som resenären kan snurra på för att påkalla uppmärksamhet. Inget av dessa hjälpmedel är fulländat och i vintermörkret kan solcellerna upphöra att fungera.

    I väntan på bättre lösningar är det viktigt att varje resenär hjälper till att göra sig synlig vid hållplatsen med reflexer och lampor av olika slag.

  • Viktiga bytespunkter

    Begreppet "bytespunkt" används i lite olika betydelser.

    En viktig bytespunkt i hållplatsklassificeringen är en utpekad hållplats i ett storregionalt kollektivtrafikstråk som servar ett omland, by eller samhälle. Till bytespunkten ska man kunna ta sig med cykel eller bil och parkera sitt fordon för att därifrån resa vidare med buss eller tåg. Som viktig bytespunkt räknas också länets samtliga tågstationer (resecentrum) och Mönsterås Busstation.

    Hållplats Ålem E22 är ett exempel på en viktig bytespunkt längs E22.

    En viktig bytespunkt ska ha minst 5 påstigande per dag och ha en standard motsvarande Hållplatsklass B.

    De storregionala kollektivtrafikstråken knyter samman Kalmar läns med angränsande läns tillväxtmotorer. Kalmar län ansvarar bara för de bytespunkter som ligger inom länets gränser. 

    Storregionala kollektivtrafikstråk med viktiga bytespunkter.

    Norrköping-Karlskrona (E22)

    • Björnsholm
    • Gamleby E22*
    • Västervik E22*
    • Verkebäcksbron
    • Blankaholm vsk
    • Mörtfors vsk
    • Misterhult vsk
    • Fårbo E22
    • Oskarshamn E22*
    • Påskallavik E22
    • Emsfors E22
    • Mönsterås E22*
    • Ålem E22
    • Kåremo E22
    • Rockneby E22
    • Kalmar Norra E22*
    • Hossmo E22
    • Söderåkra kyrka
    • Torsås E22*
    • Loverslund
    • Igelösa
    • Halltorp E22
    • Torsås Torg
    • Bergkvara busstation

    Borgholm-Kalmar

    • Borgholms busstation
    • Rälla
    • Glömminge
    • Algutsrum väg 136

    Mörbylånga - Kalmar

    • Mörbylånga busstation
    • Vickleby vsk
    • Ölands Köpstad

    Västervik - Jönköping

    • Västervik Resecentrum
    • Verkebäcksbron
    • Ankarsrum väg 40
    • Frödinge vsk
    • Vimmerby Resecentrum

    (Västervik)-Vimmerby- Växjö

    • Storebro
    • Hultsfred Resecentrum
    • Målilla terminalen
    • Nya torget

    Oskarshamn-Jönköping

    • Oskarshamns Station
    • Glahytt
    • Målilla terminalen
    • Nya torget

    (Oskarshamn)-Glahytt-Växjö

    • Berga Station
    • Högsby Resecentrum
    • Fagerhult vsk

    Kalmar-Växjö/Alvesta (tåg)

    • Kalmar Central
    • Smedby Station**
    • Trekanten Station**
    • Nybro Station
    • Örsjö Station**

    (Kalmar)-Emmaboda-Karlskrona

    • Emmaboda Station
    • Vissefjärda Station

    Västervik-Linköping (tåg)

    • Västervik Resecentrum
    • Gamleby Station
    • Överums bruk**

    Kalmar-Linköping (tåg)

    • Kalmar Central
    • Blomstermåla Station
    • Högsby Resecentrum
    • Berga Station
    • Hultsfred Resecentrum
    • Vimmerby Resecentrum

    Mönsterås Busstation

     

    * Framtida viktiga bytespunkter (BRT-station).

    ** Endast tågstationen betraktas som viktig bytespunkt då koppling i trafik buss-tåg saknas.

  • Parkering för cykel och bil

    Vid de i länet utpekade viktiga bytespunkterna ska det finnas parkeringsplats för cykel och bil för att underlätta pendling till bl.a. arbete och studier. Cykelparkeringar bör på andra hållplatser anläggas i takt med behovet för att främja ett kollektivt resande.

    Cykelparkering

    Cykelparkeringar ska placeras så att de inte utgör ett hinder för andra gångtrafikanter och cyklister eller skymmer sikten från väderskyddet. Tänk särskilt på personer med synnedsättning. Det ska vara möjligt att låsa fast cyklar så att de inte kan flyttas. Vid större cykelparkeringsplatser t.ex. vid tåg- eller BRT-stationer bör cykelparkering under tak tillhandahållas. Kommunerna ansvarar alltid för cykelställ.

    Anslutande gång- och cykelbanor

    För att säkert kunna ta sig till och från hållplatser och viktiga bytespunkter är det en målsättning att det ska finnas anslutande gång- och cykelbanor till alla A- och B-hållplatser (>20 påstigande per dag) samt till övriga hållplatser i tätort. På landsbygden bör en enklare anslutning till hållplatsen finnas för gångtrafikanter och cyklister. Anläggning av gång- och cykelbanor är väghållarens ansvar.

    Bilparkering

    Bilparkering ska finnas i anslutning till viktiga bytespunkter, tåg- och BRT-stationer. Fler infarts-/pendlingsparkeringar i anslutning till bytespunkter för kollektivtrafik kan minska behovet av parkeringsytor inne i städerna. Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning bör alltid finnas. Beakta även möjligheten att tillhandahålla el-laddning vid nyanläggning av parkeringsplatser. Anläggning av parkering är väghållarens ansvar.

  • BRT - Bus Rapid Transit

    BRT står för Bus Rapid Transit och översätts ibland med "superbussar" eller "superbusskoncept". BRT är mycket mer än en snabb buss. Det handlar om att kombinera åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur, fordon och trafikering på ett sätt som skapar en snabb och pålitlig kollektivtrafik.

    I stadstrafik kan signalprioritering av bussar, särskilda bussfiler eller bussgator möjliggöra snabbare resor med buss än med bil i trafiktäta miljöer.

    I regiontrafiken, t.ex. längs E22, är anläggningen av BRT-stationer en viktig pusselbit för att åstadkomma snabba och bekväma busstransporter i de delar av länet där tågbanor saknas.

    En BRT-station ska ha alla de kvalitéer som en järnvägsstation har. Den ska upplevas som trygg och säker, vara ljus och öppen och ha en god koppling till stad och annan service, som handel och kollektivtrafik. Där ska också finnas plats att parkera bil eller cykel.

    Ett BRT-koncept tar lång tid att bygga upp och det krävs en tydlig och långsiktig målbild. Arbete med BRT-koncept pågår både i stadsmiljö och i regiontrafik på flera platser i Sverige, även i Kalmar län. Så här kan man planera för BRT-stationsmiljöer.

    Hämtat ur: Målbild Koll2035, Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille

  • Tätort i hållplatsklassificeringen

    Målbilderna för hållplatser med färre än 20 påstigande per dag skiljer sig åt mellan tätort och landsbygd.

    I Hållplatsklassificeringen utgår vi från Statistiska Centralbyråns definition av tätort. De orter i Kalmar län som definieras som tätorter listas nedan. Nationell Vägdatabas, "tättbebyggt område" är vägledande för att avgränsa tätorten då det uppstår tveksamheter, exempel i bilden.

     

    Kommun - tätort

    • Högsby - Berga
    • Högsby - Fagerhult
    • Högsby - Fågelfors
    • Högsby - Högsby
    • Högsby - Ruda
    • Torsås - Bergkvara
    • Torsås - Söderåkra
    • Torsås - Torsås
    • Mörbylånga - Algutsrum
    • Mörbylånga - Degerhamn
    • Mörbylånga - Färjestaden
    • Mörbylånga - Glömminge och Strandskogen
    • Mörbylånga - Gårdby
    • Mörbylånga - Kastlösa
    • Mörbylånga - Mörbylånga
    • Mörbylånga - Saxnäs
    • Mörbylånga - Skogsby
    • Mörbylånga - Vickleby
    • Hultsfred - Hultsfred
    • Hultsfred - Järnforsen
    • Hultsfred - Målilla
    • Hultsfred - Mörlunda
    • Hultsfred - Rosenfors
    • Hultsfred - Silverdalen
    • Hultsfred - Vena
    • Hultsfred - Virserum
    • Mönsterås - Blomstermåla
    • Mönsterås - Fliseryd
    • Mönsterås - Mönsterås
    • Mönsterås - Oknö
    • Mönsterås - Timmernabben
    • Emmaboda - Emmaboda
    • Emmaboda - Eriksmåla
    • Emmaboda - Johansfors
    • Emmaboda - Långasjö
    • Emmaboda - Vissefjärda
    • Kalmar - Drag
    • Kalmar - Dunö
    • Kalmar - Hagby
    • Kalmar - Halltorp
    • Kalmar - Kalmar
    • Kalmar - Lindsdal
    • Kalmar - Ljungbyholm
    • Kalmar - Läckeby
    • Kalmar - Påryd
    • Kalmar - Rinkabyholm
    • Kalmar - Rockneby
    • Kalmar - Smedby
    • Kalmar - Trekanten
    • Kalmar - Tvärskog
    • Kalmar - Vassmolösa
    • Kalmar - Åmunnen
    • Nybro - Alsterbro
    • Nybro - Bäckebo
    • Nybro - Flerohopp
    • Nybro - Flygsfors
    • Nybro - Kristvallabrunn
    • Nybro - Nybro
    • Nybro - Orrefors
    • Nybro - Örsjö
    • Oskarshamn - Bockara
    • Oskarshamn - Emsfors
    • Oskarshamn - Figeholm
    • Oskarshamn - Fårbo
    • Oskarshamn - Kristdala
    • Oskarshamn - Oskarshamn
    • Oskarshamn - Påskallavik
    • Västervik - Ankarsrum
    • Västervik - Edsbruk
    • Västervik - Gamleby
    • Västervik - Gunnebo
    • Västervik - Hjorted
    • Västervik - Loftahammar
    • Västervik - Piperskärr
    • Västervik - Totebo
    • Västervik - Västervik
    • Västervik - Överum
    • Vimmerby - Frödinge
    • Vimmerby - Gullringen
    • Vimmerby - Storebro
    • Vimmerby - Södra Vi
    • Vimmerby - Tuna
    • Vimmerby - Vimmerby
    • Borgholm - Borgholm
    • Borgholm - Löttorp
    • Borgholm - Rälla
    • Borgholm - Stora Rör
  • Ansvarsfördelning

    Ansvaret för att utveckla och underhålla länets hållplatser delas mellan Kalmar länstrafik och väghållarna. Trafikverket är väghållare på det statliga vägnätet och länets kommuner på de kommunala vägnätet.

    Hållplatsområde Ansvaret omfattar Ansvar vid statligt vägnät Ansvar vid kommunalt vägnät
    Väg och plattform Ägande
    Skötsel (inkl. snöröjning och halkbekämpning)
    Renhållning
    Underhåll
     Trafikverket Kommunen
    Vägmarkeringar, ledstråk/taktila stråk Ägande
    Skötsel
    Renhållning
    Underhåll
    Trafikverket Kommunen
    Pendlarparkering för bil och cykel Ägande
    Skötsel
    Renhållning
    Underhåll
    Trafikverket Kommunen*
    Anslutande gång- och cykelväg
    Ägande
    Skötsel
    Renhållning
    Underhåll
    Trafikverket Kommunen
    Allmän belysning, skyltning och ev. papperskorg Ägande
    Skötsel
    Renhållning
    Underhåll
    Trafikverket Kommunen*
    Väderskydd** och sittbänk* Ägande
    Skötsel*** (inkl. snöröjning och halkbekämpning)
    Renhållning
    Underhåll
    Kalmar länstrafik Kalmar länstrafik
    Informationsbärare och ev. biljettmaskin Ägande
    Skötsel
    Renhållning
    Underhåll
    Kalmar länstrafik Kalmar länstrafik

    *Kommunen är alltid ansvarig för cykelställ och fristående papperskorgar och fristående sittbänkar.

    ** I Kalmar stad ägs de väderskydd som har reklamsida av CTV (Commercial TV).

    *** Avser området inne i väderskyddet och cirka en meter runt omkring detta samt papperskorgar fästa på väderskyddet.

    Vid fel på utrustning som Kalmar länstrafik ansvarar för görs felanmälan via kalmarlanstrafik@regionkalmar.se.

  • Riktpriser

    Nedan redovisas några ungefärliga kostnader för utrustning, fysisk utformning av hållplatsen samt drift och underhåll av utrustning.

    Utrustning (Kalmar länstrafik)

    Pris

    Stolpe med toppskylt 3000 kr/st
    Påkostad hållplatspelare (ellips) 20 000 kr/st
    Realtidsskylt 35 000 kr/st
    Bänk 3000 kr/st
    Väderskydd av glas (inkl. belysning) 50 000 - 90 000 kr/st

    Fysisk utformning (Väghållaren)

     
    Markanläggning* 1000 – 1400 kr/m2
    Plattform 1200 – 1400 kr/m2
    Kantsten 17 cm hög 1500 kr/m
    Cykelställ (10 platser) 10 000 kr/st
    Väderskydd cykelställ 40 000 kr/st
    Papperskorg 5000 kr/st

    Drift och underhåll (Kalmar länstrafik)

     
    Väderskydd av glas 5000 kr/år 
    Hållplatsstolpe 500 kr/år
    Belysning 2500 kr/år
    Anslag 500 kr/år
    Realtidsskylt 3000 kr/år

    *Markanläggning innebär anläggningsarbete på körbana och under plattform. Exempelvis förstärkningsåtgärder som betong.

  • Ordlista

    BRT (Bus Rapid Transit)

    Översätts ibland med "superbuss" eller "superbusskoncept". BRT är mer än en snabbuss. Konceptet handlar om att kombinera åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur, fordon och trafikering på ett sätt som skapar en strukturbildande och i alla delar attraktiv kollektivtrafik.

    BRT-station

    En stationsmiljö för bussar i ett BRT-koncept. Stationsmiljön ska ha samma kvaliteter med avseende på trygghet, säkerhet och service som normalt förknippas med en tågstation.

    Bussterminal/busstation

    Ordet "terminal" betyder ändpunkt. En bussterminal är därför en punkt/plats där en eller flera busslinjer startar eller slutar. Begreppen bussterminal och busstation används ofta synonymt eftersom båda inkluderar angörings- och uppställningsutrymmen för flera bussar samt terminal-/stationsbyggnad eller hållplatsområde för resenärer.

    Bytespunkt

    Det saknas en entydig definition av begreppet bytespunkt. Ofta menas en hållplats där resenären kan göra ett byte mellan olika linjer i samma trafikslag eller byte till ett annat trafikslag, jämför resecentrum. I Kalmar länstrafiks hållplatsklassificering används också begreppet viktig bytespunkt.

    Centralstation

    Anger huvudstationen i en ort som har flera järnvägsstationer. Stationen fungerar som ett nav i transportsystemet där man kan byta mellan olika tåg eller till andra transportslag.

    Framkomlighet

    Beskriver hur snabbt en buss kan ta sig fram i ett gatunät. Faktorer som påverkar framkomligheten är t.ex. andra fordon, trafiksignaler, bussfiler och hållplatstyper.

    Hållplats

    Av- och påstigningsplats för bussresenärer i linjetrafik. En hållplats kan ha flera hållplatslägen.

    Hållplatsområde

    Område i direkt anslutning till hållplatsens plattform och ev. väderskydd. Hållplatsområdet kan vara olika stort beroende på utformning och funktion i trafiksystemet.

    Hållplatsläge

    Plats för buss att stanna. En hållplats har ofta två hållplatslägen, med samma namn, för trafik i varsin riktning. Större bytespunkter kan ha många hållplatslägen.

    Hållplatskapacitet

    Ett mått på hur många bussar eller resenärer som en busshållplats fungerar för under en viss tid.

    Hållplatsklassificeringssystem

    Ett system till stöd för hur utrustning och investeringar ska styras till hållplatser av olika typer (med avseende på antal resenärer och funktion i trafiksystemet) för god resurseffektivitet.

    Ledstråk

    Kombination av markplattor med olika utformning (taktila/visuella) som underlättar för personer med synnedsättning att orientera sig på hållplatsen eller i gaturummet.

    Realtidsinformation

    Realtidsinformation innebär att information om kollektivtrafiken förmedlas till resenärerna i nutid via bildskärmar vid hållplatsen. Informationen kan gälla aktuell tidtabell, förväntad ankomst, förseningar, tillfälliga ändringar eller vägvisning.

    Resecentrum

    Har både järnvägsstation och busstation samt visst utbud av service.

    Station

    Det saknas en entydig definition av begreppet station. Trafikverket använder ordet som ett samlande begrepp för olika typer av bytespunkter, resecentra m.m. som förekommer i kollektivtrafiken. Stationen betraktas mer som en plats eller ett område, inte enbart ett stationshus.

    Stationsanläggning

    Den fysiska anläggning som finns inom en station och som behövs för att upprätthålla den samlade stationsfunktionen.

    Stationshus

    Byggnad som ligger i anslutning till en station och inrymmer en eller flera funktioner t.ex. väntutrymmen, toaletter och annan service.

    Taktil tavla

    Informationstavla utformad för synskadade. Informationen är uppbyggd i flera lager i form av reliefer.

    Tidtabell

    Visar trafikutbudet i tryckt eller digital form.

    Tidtabellskassett

    En tavla för tidtabell som monteras i väderskydd eller på stolpe.

    Tillgänglighet/Användbarhet

    Utformning eller anpassning av fordon och hållplatser som gör att olika resenärskategorier lätt ska kunna ta sig till hållplatsen, nyttja hållplatsen och kunna stiga på och av bussen smidigt. En fullt tillgänglig hållplats i Kalmar län ska vara anpassad för resenärer med nedsatt rörelseförmåga, syn eller hörsel.

    Tur

    En bestämd sträcka som följer en tidtabell mellan två ändhållplatser på en linje.

    Turintervall, Turtäthet

    Tidsavståndet mellan två efter varandra följande turer på en linje.

    Viktig bytespunkt

    Begreppet används i Kalmar länstrafiks hållplatsklassificering och avser en utpekad hållplats som servar ett omland (by eller samhälle) längs ett storregionalt kollektivtrafikstråk för buss. Dit ska man kunna ta sig med cykel eller bil och parkera för att sedan resa vidare med buss. Samtliga tågstationer i länet tillsammans med Mönsterås busstation räknas som viktiga bytespunkter.

    Väderskydd

    Väderskydd för resenärerna, som är placerad på hållplatsen. Utseendet varierar med olika fabrikat och storlekar.

    Vändslinga

    Utrymme avsett för vändning av bussar i linjetrafik.

  • Referenser