Standardiserat Vårdförlopp Suicidprevention (SVFSP)

Standardiserade vårdförlopp har sedan de infördes varit ett framgångsrikt sätt att minska antalet dödsfall i cancer. Suicidnärhet är, i likhet med cancer, ett livshotande tillstånd som blåljusverksamheter och medarbetare i hälso- och sjukvården ska kunna identifiera och hantera.

Om SVF Suicidprevention

  • Vad innebär SVF Suicidprevention

    Standardiserat Vårdförlopp Suicidprevention (SVFSP) innebär nya arbetssätt, specifika blåljus- och remissmallar, förbättrad uppföljning av suicidnära personer och tydlig involvering av närstående. Det handlar t.ex. om att våga fråga patienter hur de har det och inte släppa taget förrän vi försäkrat oss om att de verkligen har fått vård. Patienter och närstående ska kunna förvänta sig bedömning och/eller uppföljning inom en förbestämd tid. Detta skapar förtroende för vården och inger hopp hos den suicidnära.

    SVFSP utgår från tre faser och var i den suicidala processen man möter sin patient:

     

    Fas 1 – Suicidnära: Patienter med psykisk ohälsa eller patienter som varit med om en eller flera livskriser utan uttalad psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Ha även riskgrupper för suicid i åtanke såsom HBTQ, asylsökande och personer med missbruk/beroende. Självmordsförsök har ännu inte inträffat.

    Fas 2 – Suicidförsök: Patienter som genomfört eller misstänks ha genomfört ett suicidförsök, oavsett metod/tillvägagångssätt.

    Fas 3 – Suicid: Patienter som fullbordat suicid. Är den avlidne en patient som du varit vårdgivare åt de senaste tre månaderna före självmordet är det viktigt att samverka med övriga berörda vårdgivare avseende den internutredning som ska upprättas.

  • Syfte med att införa SVFSP

    I Kalmar län tar nästan en person varje vecka sitt eget liv. Sett till vår befolkningsmängd är det betydligt fler än genomsnittet i Sverige. Förhoppningen är att införandet av ett Standardiserat Vårdförlopp för Suicidprevention (SVFSP) ska leda till minskat antal självmord tack vare säkrare vårdövergångar, förbättrad identifikation och uppföljning av suicidnära personer. Målsättningen är att halvera antalet suicid i vårt län till år 2025.

    Att införa SVFSP innebär också att suicidnära patienter och deras närstående ska kunna förvänta sig samma rutiner från norr till söder vilket bidrar till en säkrare och mer jämlik vård.

  • Vad är min roll och hur påverkar SVFSP mig?

    Studier har visat att suicidnära patienter förekommer jämt fördelat över alla vårdens förvaltningar. Det är alltså lika vanligt att de söker sig till somatisk vård eller primärvård som till psykiatrin. Det är därför vårt gemensamma ansvar att fånga upp dessa personer och se till att de får vård. Blåljuspersonal har ett ansvar att, förutom att försöka förhindra suicid i det akuta skedet, också överföra viktig information om den suicidnära som observerats på skadeplats och i samband med upphämtning och transport.

    Sjukvårdande medarbetare

    Du som sjukvårdande medarbetare i vår region ska våga fråga om suicidnärhet och veta hur man använder de standardiserade SVFSP remisserna för att remittera suicidnära patienter vidare till rätt vårdnivå. Tänk på din roll i suicidpreventionen som att du är en del i ett stafettlag där du inte får släppa stafettpinnen förrän du vet att nästa person i laget säkert tagit emot den.

    För att kunna göra detta och känna dig trygg i hanteringen kommer du bland annat att få grundläggande utbildning i suicidalitet, hur man kan ställa frågor som öppnar upp för samtal om eventuell livsleda samt information om rutiner och remissmallar kopplat till SVFSP.

    Blåljuspersonal

    Du som blåljuspersonal har ett ansvar att så snabbt som möjligt gå fram och etablera kontakt med den suicidnära; att avbryta tanke- och handlingsmönster är av yttersta vikt. Fråga vad personen heter och använd hens namn under samtalet för att inte avhumanisera. Försök bygga upp en relation till dig så att hen känner tillit. Lyssna aktivt på personen och bekräfta hens tankar och känslor.

    Det allra viktigaste är din närvaro – det räcker ofta långt att bara finnas där för att lyssna och till slut räcka ut en hjälpande hand. Ett gott och medmänskligt icke-fördömande bemötande kan bli en påminnelse om att förändring är möjlig och att livet faktiskt är värt att leva.

  • Om arbetet och tidplan

    Som första region i Sverige har Region Kalmar län tillsammans tagit fram ett Standardiserat vårdförlopp för suicidprevention (SVFSP). Vårdförloppet testas i en pilot i Västervik med start 15 april 2019. Successivt breddinförande för övriga i regionen och länet kommer att ske i slutet av 2019 och framåt.

    Nationell nollvision för självmord

    2008 antog riksdagen en övergripande nollvision mot självmord och ett handlingsprogram med nio strategiska åtgärdsområden. Införandet av SVFSP berör direkt tre av områdena - "Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna", "höj kompetensen hos nyckelpersoner" och "gör händelseanalyser efter suicid".

    På uppdrag av regiondirektören

    Beslutet att ta fram ett standardiserat vårdförlopp för suicidprevention togs i början av 2017, mot bakgrund av att Kalmar län sedan flera år tillbaka haft en högre förekomst av suicid jämfört med övriga riket. En bred professionsövergripande projektgrupp utsågs för att ta fram konkreta åtgärder för hur regionens och övriga berörda verksamheter ska arbeta för ett mer patientsäkert handläggande av suicidnära personer; som i förlängningen ska bidra till färre antal suicid.

    Projektgrupp

    Arbetet med att ta fram ett standardiserat vårdförlopp för suicidprevention har skett i bred samverkan tillsammans med:

    • Anhörigrepresentant
    • Medicinklinik
    • Anestesiklinik
    • Primärvård
    • Psykiatri (öppen/sluten)
    • Akutklinik
    • 1177
    • Mödravården
    • BUP
    • Blåljusverksamheter (ambulans, polis & räddningstjänst)
    • Folkhälsoutvecklare
    • Vårdanalytiker
    • Kommunikationsenheten
    • IT-förvaltningen

    Tidplan

    SVFSP genomförs som ett pilotprojekt med start i norra länet den 15 april 2019. Om piloten faller väl ut förväntas breddinförande för övriga börja senare i höst (2019).

För blåljuspersonal

  • Fas 2 - Suicidförsök

    Blåljuspersonal har ofta viktig information om den suicidnära personen utifrån vad som observerats på skadeplats och i samband med upphämtning och transport. För att denna viktiga information ska komma bedömande läkare i psykiatrin till del har en särskild blåljusmall tagits fram.

    Blåljusmall

    Blåljusmallen ska finnas utskriven och tillgänglig på alla akutmottagningar (somatiska och psykiatriska) så att de kan fyllas i av blåljuspersonal i samband med avlämning. Blåljusmallen ska sedan följa patienten genom hela vårdkedjan till bedömande specialistläkare i psykiatrin där den sedan strimlas av psykiatrins sekreterare enligt intern rutin.

    Blåljusmallen finns tillgänglig för nedladdning/utskrift här.

  • Fas 3 - Suicid

    De gånger vi trots gemensamma ansträngningar inte lyckas förhindra ett självmord, gör blåljuspersonalen en fantastisk insats på skadeplats liksom i mötet med närstående/efterlevande. I ett försök att underlätta deras svåra arbete har nedanstående rutiner arbetats fram inom ramen för SVFSP.

    1177 som kontaktförmedlare för efterlevandestöd

    I de fall blåljusverksamheter varit på uppdrag efter kontorstid (dvs. kvällar och helger), personen ifråga avlidit i suicid och efterlevande är i så akut kris/behov av stöd att hen inte bör lämnas ensam, ska blåljusens direktnummer till 1177 ringas och kommunsköterska efterfrågas. 1177-sköterska ringer då upp jourhavande kommunsjuksköterska som åker ut till den/de efterlevande.

    I något mindre akuta fall rekommenderas åtgärd enligt Högsbymodellen.

    Broschyr till efterlevande

    Region Kalmar län har i samverkan med närstående/efterlevande, polis, räddningstjänst och sjukhuskyrkan tagit fram en broschyr som ska överlämnas till efterlevande i samband med en närståendes suicid. När den akuta chocken har lagt sig, är många behjälpta av att ha stöd- och hjälpinsatser samlade på ett ställe och nära till hands.

    Broschyren innehåller telefonnummer dit man kan vända sig för stöd och hjälp, information om lokala samtalsgrupper för efterlevande liksom kontaktuppgifter till blåljuspersonal som varit med på skadeplats.

    Broschyren finns tillgänglig för utskrift här.

Webbaserad utbildning SPiSS

  • SuicidPrevention i Svensk Sjukvård (SPiSS)

    SPiSS är en webbaserad utbildning som ger ökad kunskap om suicid i syfte att minska antalet självmord och självmordsförsök. Kursen är framtagen för medarbetare inom vård och andra verksamheter där man möter människor som kan vara suicidbenägna. Relevanta verksamheter utanför sjukvården är t.ex. hemtjänst, skola, polis, räddningstjänst, kriminalvård, trossamfund m.m.

    De två första modulerna (Suicidologi samt Risk och skyddsfaktorer) är mer allmänt hållna och lämpar sig för många olika verksamheter. Den sista modulen om skattningsskalor är framför allt till för personer som arbetar inom psykiatrin.

    SPiSS erbjuds via Region Kalmar läns Kompetensportal.

    Du som extern aktör kan också få tillgång till SPiSS om du först skapar ett konto här.

Material, dokument m.m.

  • Informationsblad SVFSP

    I det här informationsbladet får du en kort inblick i vad SVF Suicidprevention är, varför det införs samt hur det påverkar medarbetare, suicidnära personer och närstående.

  • Blåljusmall - Standardiserat Vårdförlopp Suicidprevention

    SVFSP:s blåljusmall ska finnas utskriven och tillgänglig på alla akutmottagningar (somatiska och psykiatriska) så att de kan fyllas i av blåljuspersonal i samband med avlämning av suicidnära person. Blåljusmallen ska sedan följa patienten genom hela vårdkedjan till bedömande specialistläkare i psykiatrin där den sedan strimlas av psykiatrins sekreterare enligt intern rutin.

    Blåljusmallen finns tillgänglig för nedladdning/utskrift här.

  • Broschyr till efterlevande vid suicid

    Region Kalmar län har i samverkan med närstående/efterlevande, polis, räddningstjänst och sjukhuskyrkan tagit fram en broschyr som ska överlämnas till efterlevande i samband med en närståendes suicid. När den akuta chocken har lagt sig, är många behjälpta av att ha stöd- och hjälpinsatser samlade på ett ställe och nära till hands.

    Broschyren innehåller telefonnummer dit man kan vända sig för stöd och hjälp, information om lokala samtalsgrupper för efterlevande liksom kontaktuppgifter till blåljuspersonal som varit med på skadeplats.

    Broschyren, "Till dig som mist en närstående i suicid", finns tillgänglig för utskrift här.

Information om självmord

  • Risk- och skyddsfaktorer

    För att få en bättre bild av en persons suicidrisk är det viktigt att ha kunskap om och uppmärksamma risk- och skyddsfaktorer. Detta är särskilt viktigt hos vårdpersonal och efterfrågas även när man skriver en remiss kopplat till Standardiserat Vårdförlopp Suicidprevention (SVFSP).

    Riskfaktorer för suicid

    Tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom

    De absolut starkaste riskfaktorerna för suicid är tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom - exempelvis depression, bipolär sjukdom, schizofreni, psykos och personlighetssyndrom. Depression är den vanligaste underliggande diagnosen vid suicid. Missbruk och beroende innebär också en förhöjd risk för självmord. Risken för suicid ökar vid samsjuklighet mellan flera diagnoser.

    Risksituationer och negativa händelser

    Förluster såsom arbetslöshet, skilsmässa och dödsfall kan öka suicidrisken. Traumatiska upplevelser från exempelvis krig och katastrofer liksom mobbning, misshandel och sexuella övergrepp innebär också högre risk.

    Missbruk och beroende

    Risk-/missbruk av alkohol och/eller droger innebär en förhöjd risk för självmord. Alkohol- och drogvanor kan fångas upp med hjälp av självskattningsformulären AUDIT och DUDIT.

    Somatisk sjukdom

    Även kroppslig sjukdom kan vara en viktig del i de problem som föregår suicid. Det gäller neurologiska sjukdomar som MS, ALS, epilepsi, Huntingtons sjukdom, förvärvad spinalskada och stroke. Risken för suicid är också förhöjd vid diabetes, reumatisk sjukdom och cancer.

    Riskgrupper

    Vissa grupper har högre risk för suicid än andra. Exempel på dessa är pojkar/män, HBTQ-personer, ensamkommande barn, asylsökande med avslagsbeslut, personer utsatta för mobbning, våldsutövare och våldsutsatta och personer som själva förlorat en närstående i självmord.

    Skyddsfaktorer

    Stabila relationer och stödjande sociala nätverk

    En faktor som verkar skyddar mot självmord är att ha goda, hälsosamma och stabila nära relationer. Att ha personer runt omkring sig som man kan berätta om sina problem för är viktigt.

    Hjälpsökande med god problemlösningsförmåga

    Personer som aktivt söker hjälp och/eller har en god problemlösningsförmåga är mindre benägna att ta sitt liv. Det är också skyddande att ha positiva tidigare erfarenheter av vården.

    Hälsosamma levnadsvanor

    Regelbunden fysisk aktivitet, allsidig kost och goda sömnvanor tillsammans med att avstå från tobak och alkohol är skyddande ur suicidpreventiv synpunkt.

  • Fakta och myter om suicid

    Varje år tar ca 1 500 personer i Sverige sitt liv - Av dessa är 70% män. Totalt sett har förekomsten av självmord gradvis minskat i vårt land men i åldersgruppen 15-29 år har antalet suicid tvärtom ökat de senaste decennierna.

    Psykologiskt olycksfall

    Suicid kan liknas vid ett psykologiskt olycksfall, där individen hamnat i en situation som just då framstår som omöjlig att ändra.

    Självmordsförsök

    För varje fullbordat suicid går det i snitt 10-20 självmordsförsök. Varje år genomför ca 100 000 personer i Sverige ett suicidförsök.

    Självmord bland äldre

    Varje dag tar en person över 65 år sitt liv i Sverige. Detta innebär att nästan 30% av alla självmord begås av äldre.

    Äldre personer gör färre självmordsförsök och använder våldsammare metoder än övriga grupper. Bland unga kan det exempelvis gå 30-40 självmordsförsök per fullbordat suicid medan det bland äldre bara går 2-4 försök i snitt. Också bland personer över 65 är självmord betydligt vanligare bland män.

    Stöd och hjälp är effektivt

    85-90% av personer som gjort allvarliga suicidförsök avlider inte av självmord senare i livet. Många av de som fått behandling kan i efterhand inte förstå hur de kunnat vara så nära att ta sitt eget liv.

    Suicid i Kalmar län

    Statistik

    Kalmar län har det senaste decenniet legat högre än rikssnittet för självmord. De senaste åren (2014-2017) har länet haft i genomsnitt 17 suicid per 100 000 invånare.

    (Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister)

    Region Kalmar läns journalgranskning

    En intern journalgranskning av alla självmord år 2012 visade att nästan samtliga personer (drygt 92%) hade varit i kontakt med vården de senaste 12 månaderna före självmordet. Av dessa hade knappt en tredjedel haft kontakt enbart med psykiatrin medan övriga hade haft kontakt med primärvården eller hälso- och sjukvården. Suicidnära patienter dyker alltså upp överallt i vården - i alla förvaltningar.

    Gemensamt ansvar

    Det är allas vårt gemensamma ansvar att fånga upp personer i vår omgivning - både privat som medmänniska och professionellt i yrkesrollen - som mår dåligt och arbeta målmedvetet för att minska antalet självmord i vårt län.

    Myter om självmord

    Många av oss har föreställningar om självmord som inte stämmer. Nedan följer några av de vanligaste myterna som det är viktigt att vi hjälps åt att slå hål på.

    Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig

    Sanning: Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmord frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?"

    Samtal om självmord kan "väcka den björn som sover"

    Sanning: Att samtala om eller fråga om självmord innebär inte att man sätter "griller i huvudet" eller triggar någon till att faktiskt ta sitt liv. Tvärtom känner personen ofta en lättnad över att inte behöva bära tyngden av sina tankar ensam. Blir tankarna medvetna, blir vi också medvetna om att vi behöver söka hjälp.

    Alla som försöker ta livet av sig är psykiskt sjuka

    Sanning: Självmordet eller självmordsförsöket sker vanligtvis under inflytande av en psykisk störning, men det kan vara i grunden helt psykiskt friska personer som på grund av en svår livssituation drivs till att genomföra en självmordshandling. Exempel på sådana livssituationer är att man förlorat en anhörig i självmord, blivit övergiven av någon närstående, upplevt förlust av kärlek och trygghet eller varit med om en naturkatastrof som förstört möjligheten till inkomst.

    Självmordsnära personer söker sällan hjälp från hälso- och sjukvården

    Sanning: Över 90% av personer som försökt ta sitt liv har besökt hälso- och sjukvården någon gång under året före självmordsförsöket. En tredjedel (33%) av de som tagit sitt liv har träffat vårdpersonal samma vecka som självmordet ägt rum.

    Anhöriga vill inte prata om det självmord som drabbat dem

    Sanning: Anhöriga löper större risk att själva ta sitt liv och har stort behov av hjälp, stöd och att prata om sin situation. De vill dessutom gärna prata om det som hänt dem men gör det kanske inte på grund av omgivningens negativa och oförstående inställning.

    Självmordsnära personer är helt inställda på att dö

    Sanning: De flesta självmordsnära personer är ambivalenta, ofta ända fram till sista minuten, inför att leva eller dö. Få människor försöker ta sitt liv utan att först låta andra veta hur de mår. Det är många gånger en fråga om ett rop på hjälp. Om ropet upptäcks kan det handla om att rädda livet. Lyckligtvis är personers självmordstankar begränsade till en kort tid av livet. Om de får hjälp med sina destruktiva tankar kan de därefter leva ett bra och meningsfullt liv.

    Självmord förekommer oftare i vissa grupper i samhället

    Sanning: Självmord kan inträffa i alla grupper; bland olika åldrar, hos fattiga som rika. Självmord finns i alla samhällsklasser i vårt samhälle. Däremot är vissa grupper som HBTQ och ensamkommande flyktingbarn särskilt utsatta. Dessutom tar betydligt fler män än kvinnor sina liv. Män står för 72 procent av alla självmord.

    (Källa: Suicide Zero, Region Kalmar län/Karolinska Institutet)