Provtagning

Smittskydd

Smittskydd omfattar ett brett fält - från förebyggande arbete till epidemibekämpning.

Rutiner och riktlinjer

  • Smittskyddsblad

    Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.

    En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.

    Här finns mer information om vad du som konstaterar en anmälningspliktig sjukdom bör göra.

    Smittskyddsläkaren i Kalmar län har tidigare haft egna smittskyddsblad (egentligen smittskyddsläkarföreningens blad men med egen logotype). Sedan april 2019 används nu de nationella bladen istället.

  • Anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddslagen

    I Smittskyddslagen (2004:168) regleras drygt 60 anmälningspliktiga sjukdomar. Dessa delas in i

    • samhällsfarliga
    • allmänfarliga (alla är smittspårningspliktiga)
    • anmälningspliktiga (vissa är även smittspårningspliktiga)

    Ju större hot mot befolkningens hälsa, desto strängare och mer omfattande smittskyddsåtgärder regleras genom lagen. I Smittskyddslagen (2004:168) och Smittskyddsförordningen (2004:255) liksom på sidan Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar hos Folkhälsomyndigheten framgår vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga. Vid tveksamhet kring om anmälningsplikt råder används Folkhälsomyndighetens falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.

    Samhällsfarliga sjukdomar

    Med samhällsfarliga sjukdomar (smittkoppor, ebola och SARS) avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.

    Allmänfarliga sjukdomar

    Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

    All undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt vid en allmänfarlig sjukdom ska vara gratis för patienten inom landstingets/regionens hälso- och sjukvård

    Behandlande läkare

    Med behandlande läkare avses den som ordinerat ett prov för en anmälningspliktig sjukdom (i praktiken den person som står som provsvarsmottagare på provtagningsremissen). Behandlingsansvaret kan i ett senare skede remitteras till annan klinik, till exempel Infektionskliniken vid kronisk hepatit B.

    Behandlande läkares skyldigheter vid misstanke om eller fynd av allmänfarlig sjukdom

    Behandlade läkare ska

    • Informera patienten muntligt och skriftligt om diagnosen. Utgå från Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad.
    • Ge muntliga och skriftliga förhållningsregler. Dessa framgår av smittskyddsbladet med patientinformation. Förhållningsreglerna ska dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum.
    • Smittspåra
    • Anmäla till smittskyddsläkaren via SmiNet (www.sminet.se eller via menyn "Externa applikationer" i Cosmic).

    Smittskyddsblad

    Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.

    En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.

    Förhållningsregler

    Den behandlande läkaren ska besluta om individuellt utformade förhållningsregler vid allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Förhållningsreglerna får endast avse

    • inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet
    • förbud mot att donera blod och organ
    • förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg
    • skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap
    • skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap
    • skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning
    • skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner
    • skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare (så länge läkaren anser det nödvändigt)

    Förhållningsreglerna ska meddelas muntligt och skriftligt och dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum. Läkaren ska så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs.

    Smittspårning

    Om en läkare konstaterar eller misstänker att en patient har smittats av en allmänfarlig eller smittspårningspliktig sjukdom är det den läkare som ordinerat provtagningen som anses vara behandlande läkare. Han eller hon ansvarar för att försöka få upplysningar från patient var/hur personen kan ha fått sin smitta och vem/vilka som kan ha blivit smittade. Mer information om vad som gäller för respektive sjukdom finns i smittskyddsbladen. Förutom behandlande läkare har även annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens rätt att utföra smittspårning. Hög arbetsbelastning är inte en giltig orsak till att avsäga sig smittspårningsansvaret. Smittspåraren ska underrätta andra personer som kan ha smittats (utan att röja index identitet) och uppmana dem att söka läkare. Smittspåraren ska även underrätta smittskyddsläkaren vid utebliven provtagning (gäller allmänfarlig sjukdom). Observera att smittskyddsläkaren aldrig ska stå som svarsmottagare på prover som tas i samband med smittspårning.

    Smittskyddsanmälan i SmiNet

    Behandlande läkare ska anmäla varje fall av anmälningspliktig sjukdom till länets smittskyddsläkare. Anmälan ska göras inom ett dygn med undantag för de sexuellt överförbara infektionerna som anmäls "så snart som möjligt". Hivinfektion bör anmälas inom ett dygn. I vissa fall (t.ex. hepatit A, meningokockinfektion och mässling) är det lämpligt att kontakta smittskyddsläkaren per telefon, detta framgår av smittskyddsbladen.

    Anmälan görs elektroniskt i SmiNet (www.sminet.se eller via Externa applikationer i Cosmic). I dagsläget har varje enhet en inloggningskod, kontakta Smittskydd Kalmar län om du saknar denna. Varje anmälan tas emot manuellt av smittskyddet och granskas sedan både av smittskyddet och av Folkhälsomyndigheten. Informationen i anmälan ligger till grund för eventuella fortsatta insatser och utredningar inklusive epidemiologisk statistik. Det är därför viktigt att korrekt information anges på anmälan. Markera i anmälan vilka förhållningsregler som getts och om smittspårning inletts. Har smittspårning inte påbörjats ska skäl för detta anges i rutan för övrig information.

    Observera att smittskyddet inte har tillgång till Cosmic. Använd rutan för "Övrig information" frikostigt (men utan att ange personuppgifter på tredje part). I de fall patienten har ett reservnummer anges detta (välj "annat nummer") istället för personnummer.

    Blankett för anmälan av byte av behandlande läkare

    I de fall patienten enligt smittskyddslagen (2004:168) har erhållit förhållningsregeln att komma på återbesök men vill byta läkare ska den läkare som tar över behandlingsansvaret för patienten bekräfta övertagandet till patientens föregående läkare. Övertagandet ska även anmälas av den mottagande läkaren till smittskyddsläkaren i den region/landsting som patienten tidigare tillhört. Anmälan görs med blanketten Anmälan om byte av behandlande läkare m.m.

    Anmälan till smittskyddsläkaren i vissa fall ("paragrafanmälan")

    En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas. Anmälan görs på blanketten Anmälan till smittskyddsläkaren (som skiljer sig från smittskyddsanmälan som görs i SmiNet vid fynd av anmälningspliktig sjukdom).

    Anledningar för anmälan till smittskyddsläkaren enligt Smittskyddslagen (2004:168)

    • §3:1 En person samtycker inte till undersökning
    • § 3:3 En person där behandlingsansvaret övertas av annan läkare
    • § 3:5 En person som efter smittspårning inte kunnat identifieras eller kontaktas
    • § 3:6 En person som är föremål för smittspårning låter sig inte undersökas
    • § 4:4 En patient följer inte givna förhållningsregler (innefattar även de personer som inte medverkar till smittspårning)
    • § 4:7 En patient följer inte erbjuden behandling och detta innebär en smittrisk
    • § 4:8 En patient informerar inte närstående som löper "beaktansvärd risk" att smittas

    ­Arkivering av blanketten "Anmälan till smittskyddsläkaren"

    Enligt 3kap §6 SmL och 3 kap §5 SmL ska paragrafanmälan tillhöra smittspårningshandlingarna. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och spara kopian med smittspårningshandlingarna.

    När det gäller patient som inte följer givna förhållningsregler (4 kap 4§ SmL), patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (4 kap § 7 SmL), person som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom, inte samtycker till undersökning eller provtagning (3 kap § 1 SmL) eller patient med allmänfarlig sjukdom som inte informerat närstående som löper påtaglig risk att smittas (4 kap 8 § SmL) tillhör paragrafanmälan journalen. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och scanna in kopian i patientjournalen.

    Smittbärarpenning

    Information från Försäkringskassan.

    Smittskyddsläkarens ansvar

    • Följer upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och ser till att nödvändiga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att ändamålsenliga råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats (6 kap. 2 § punkt 5 SmL 2004:168).
    • Kan överta eller överlämna smittspårningsärenden som anmälts till smittskyddsläkaren enligt 3 kap. 5 § SmL 2004:168 eller i de fall då smittskyddsläkaren anser att smittspårningen i ett enskilt fall inte utförts på ett tillfredställande sätt.
    • Ansvarar för utredningen av en anhopning av smittsam sjukdom.
    • Patienten kan överklaga sina förhållningsregler till smittskyddsläkaren.

    Anmälan/smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar

    Vid smittspårning och behandling av gonorré rekommenderas omedelbar kontakt med STI-klinik. Vid smittspårning av klamydia, se nedan.

  • Rutiner och riktlinjer för Region Kalmar län
    • Asylsökande

      • Riktlinje för hälsoundersökning Riktlinje för hälsoundersökning och handläggning av provsvar av asylsökande, flyktingar m.fl. med avseende på smittsamma sjukdomar
    • Högsmittsamma infektioner (ebola, mers)

    • Kikhosta

    • Mag- och tarminfektioner

    • MRSA

      • Handläggning vid nyupptäckt MRSA MRSA är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen. I smittskyddslagen regleras bland annat vilka skyldigheter behandlande läkare har. Ur denna rutinbeskrivning framgår vad som ska göras vid fynd av nyupptäckt MRSA och vem som ska göra detta. Omfattande information om MRSA finns i smittskyddsläkarens smittskyddsblad.
      • MRSA flödesschema personal Landstingsanställd personal samt personal inom övrig vård och omsorg som odlas MRSA-positiv
      • MRSA flödesschema vuxen och barn Vuxen och barn som odlas MRSA-positiv.
      • MRSA i förskolan Information till hälso- och sjukvården
    • Mässling

    • Pneumokockvaccination

    • Projekt Hepatit C

      • Rutin för provtagning Projekt Hepatit C Alla patienter med hepatit C ska numera erbjudas behandling för att begränsa sjuklighet och smittspridning. Smittskyddsläkaren och Infektionskliniken i Kalmar kommer under 2019 att skicka ut ett gemensamt brev till alla personer i länet med tidigare anmäld hepatit C som inte har kontakt med infektionskliniken. I brevet informeras om de nya behandlingsmöjligheterna och personen uppmanas att kontakta sin hälsocentral eller Infektionsmottagningen i Kalmar för att ta prov för att se om infektionen kvarstår.
    • Skada med risk för blodsmitta

    • Stelkramp

    • STI - sexuellt överförbara infektioner

      • Anmälan till smittskyddsläkaren (paragrafanmälan) En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas.
      • Partnerbrev klamydia Detta är ett exempel på partnerbrev för klamydia. Varje klinik bör ha ett eget brev där öppettider, kontaktuppgifter och telefonnummer framgår. Vem som skickat brevet ska alltid framgå, så att den som mottagit brevet kan ringa och rådfråga. Det får inte råda några tvivel om att partnerbrevet är autentiskt.
      • Partnerbrev klamydia påminnelse Detta är ett exempel på ett påminnelsebrev för klamydia. Brevet bör skickas senast två veckor efter det första partnerbrevet. Varje klinik bör ha ett eget påminnelsebrev där öppettider, kontaktuppgifter och telefonnummer framgår. Vem som skickat brevet ska alltid framgå, så att den som mottagit brevet kan ringa och rådfråga. Det får inte råda några tvivel om att brevet är autentiskt. Ur påminnelsebrevet ska framgå att ärendet går vidare till smittskyddsläkaren om personen inte hör av sig.
      • Smittspårningshandling Mall för smittspårning av STI. Kan anpassas efter eget behov. Smittspårningshandlingen ska vara skild från patientens journal. Det ska finnas en spårbarhet mellan index journal och smittspårningshandlingen via en kod.
    • Säsongsinfluensa (uppdatering pågår)

    • TBE

    • Tuberkulos

      • Hälsodeklaration tuberkulos Används för att avgöra om en person kan ha exponerats för tuberkulos.
      • Hälsokontroll tuberkulos inför arbete, studier, pr... Hälsokontroll avseende tuberkulos inför arbete eller studier, praktik inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt förskoleverksamhet. Ur dokumentet framgår hur utredningen ska ske, hur provsvar ska tolkas och när remiss ska skrivas till infektionskliniken. Dokumentet är tänkt som ett komplement till de lokala rutiner som behöver utformas av respektive arbetsgivare.
      • Riktlinje för hälsoundersökning Riktlinje för hälsoundersökning och handläggning av provsvar av asylsökande, flyktingar m.fl. med avseende på smittsamma sjukdomar. Innehåller ett längre stycke om tuberkulos.
    • Utbrott

      • Utbrottsgrupp Riktlinje för etablering av utbrottsgrupp inom hälso- och sjukvård och omsorg
  • Vaccinationer exkl. säsongsinfluensa

    Rutiner och riktlinjer för Kalmar län

    Smittskyddsläkaren informerar om mässling

    Rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län

    Riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna

    Information om tillgång till och beställning av BCG-vaccin

    Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn

    Vaccination mot stelkramp vid sårskador

    Information om Svevac

    Från Folkhälsomyndigheten

    Vaccinbrist

    Rekommendationer för vaccination

    Vaccin mot difteri

    Vaccin mot stelkramp

    Allmänna barnvaccinationsprogrammet

    Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet

    Föreskrift om vaccination av barn

    Vaccination av barn och ungdomar – vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

    HPV-vaccination

    Vaccination till människor på flykt

    Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition

    Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund

    Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion (innehåller bland annat vaccinationsrekommendationer för splenektomerade)

    Rekommendationer om förebyggande av rabies

    Från Socialstyrelsen

    HSLF-FS2017:37 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

    HSLF-FS 2018:43 Behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel

    Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner

  • Verksamheter utanför vården

    Allmänna dokument

    • Rutin vid skada med risk för blodsmitta Används när någon kommit i kontakt med blod eller blodtillblandade kroppsvätskor på ett sådant sätt att det finns risk för blodburen smitta, det vill säga genom stick-/skärskada, stänk i ögon, blod på slemhinnor eller skadad hud. Arbetsgivaren ansvarar för att lokala rutiner finns.
    • Sår kan sprida smitta Tips för att undvika smitta på gym och träningslokaler. Affisch.

    Skola/förskola

    Information från smittskyddsläkaren

    Råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan

    Utbrott av smitta på en förskola

    Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. Det kan också innebära enstaka fall av en smitta med risk för stor spridning eller allvarliga konsekvenser. För att man ska kalla det utbrott kan alltså antalet smittade vara både några enstaka eller för vissa sjukdomar en tredjedel eller fler av barnen (eller förskolepersonalen). 

    Förslag till underlag för kartläggning vid ett utbrott av sjukdom på förskolan.

    Hälsokontroll avseende tuberkulos

    Lokala rutiner för Kalmar län

    Nationella rekommendationer

  • Lagar och förordningar för smittskyddsarbetet

    Smittskyddslagen innehåller bestämmelser om skydd för befolkningen mot smittsamma sjukdomar bland människor. Den reglerar ansvarsförhållanden och nödvändig samverkan mellan smittskyddsläkare och andra instanser. Här finner du länkar till lagar som är aktuella för smittskyddsarbetet.

Statistik över anmälningspliktiga sjukdomar

  • Smittskyddsläkarens årsrapport 2018

    Statistiken baseras på inkomna anmälningar till smittskyddsläkaren i Kalmar län. Årsstatistiken hämtas från SmiNet i februari varje år. SmiNet är en föränderlig databas och siffrorna kan skilja sig jämfört med den nationella statistiken på Folkhälsomyndighetens webbsida.

    • Campylobacter - Antalet fall är nu på lägre nivå än före utbrottet kopplat till svensk kyckling under 2016-2017.
    • Cryptosporidium - Under åren 2016-2018 ses en tydlig ökning av antalet cryptosporidiuminfektioner, vilket framför allt beror på en förbättrad diagnostik. Utlandssmitta dominerar.
    • EHEC - Under 2018 diagnosticerades 37 fall, vilket är en tydlig ökning förfört med tidigare år. De flesta fallen ingick i ett nationellt utbrott där en badsjö i länet utgjorde en av smittkällorna.
    • Gonorré - Liksom nationellt så ses även en ökning av gonorré i Kalmar län. Toppnoteringen nåddes 2017 med 27 anmälda fall. Under 2018 anmäldes 24 fall. Inhemsk smitta dominerar.
    • Grupp A-streptokocker, invasiva - Under 2018 anmäldes 16 fall vilket är på samma nivå som tidigare.
    • Hepatit A - Under 2018 anmäldes ett fall av hepatit A och smittkällan utgjordes av frysta importerade jordgubbar.
    • Hepatit B Under 2018 diagnosticerades 29 fall av hepatit B.
    • Hepatit C Antalet diagnosticerade fall har minskat något under de tre senaste åren, under 2018 diagnosticerades 26 fall.
    • Hiv Antal nyregistrerade fall i länet ligger fortsatt på en stabil nivå.
    • Kikhosta - Under 2018 anmäldes 7 fall av kikhosta jämfört med 13 fall 2017 och 8 fall 2016.
    • Klamydia I Kalmar län, precis som i övriga Sverige, ses en minskning av antalet fall. Det är fler kvinnor än män som provtar sig och som diagnosticeras.
    • Legionella 2018 - Under 2018 anmäldes 8 fall av legionellainfektion varav de flesta är smittade i Sverige.
    • Listeria - Liksom under de två senaste åren har endast ett fall av listeria anmälts under 2018.
    • Meningokockinfektion, invasiv - Under 2018 anmäldes två fall av invasiv meningokockinfektion.
    • Multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, ESBL-CARBA,... - Generellt ses en minskning av antalet anmälda fall av multiresistenta bakterier under de senaste åren.
    • Papegojsjuka - Under vintern 2018/2019 sågs en ökning av antalet fall av papegojsjuka, både i Kalmar län och nationellt.
    • Pneumokockinfektion, invasiv - Under 2018 anmäldes 39 fall av invasiv pneumokocksjukdom jämfört med 37 fall 2017. Inga fall bland barn och unga under 35 år.
    • Salmonella - Under de senaste tre åren har antalet anmälda fall av salmonellainfektion legat omkring 65 fall per år. Utlandssmitta dominerar.
    • Syfilis Under 2018 diagnosticerades 3 fall i länet. Inhemsk smitta dominerar. Diagrammet på sidan 3 korrigerat 2019-07-08.
    • TBE, fästingburen hjärninflammation - Under 2018 har en person smittats med TBE i Kalmar län. Dessutom kan en person ha smittats i länet eller på annan ort.
    • Tuberkulos Under 2018 diagnosticerades två fall av smittsam tuberkulos.
    • Vibrioinfektioner Den varma sommaren 2018 ledde till en stor ökning av antal fall av inhemsk vibrioinfektion.
    • Viral meningoencefalit - Totalt anmäldes 12 fall av viral meningoencefalit under 2018, varav merparten enterovirusorsakade.

Informationsmaterial

Smittskyddsfrågor i fokus

  • Skada med risk för blodsmitta

    Arbetsgivarens ansvar

    Arbetsgivaren ansvarar för att riskbedömning utförs, att det finns fungerande arbetsrutiner, adekvat skyddsutrustning och instruktioner samt att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för tillbud och skador. Åtgärderna ska repeteras regelbundet.

    Arbetstagarens skyldigheter

    All personal ska ha kunskap om vilka riskmoment som finns, vilken teknik som ska tillämpas och vilka åtgärder som ska vidtas vid stick-/skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller på öppna sår. Kunskap behövs också om vilka åtgärder som ska vidtas vid tillbud som kunde orsakat skada med risk för blodburen smitta.

    Alla skador och tillbud ska rapporteras

    Det är arbetsgivaren som har ansvar för att lokala rutiner finns på varje arbetsplats. Arbetstagaren är skyldig att känna till och följa givna skyddsrutiner. Alla skador och tillbud ska rapporteras, anmälas, utredas och följas upp.

  • Projekt Hepatit C

    Brevutskick till patienter med hepatit C med information om nya behandlingsmöjligheter

    Alla patienter med hepatit C ska numera erbjudas behandling för att begränsa sjuklighet och smittspridning. Det finns sedan ett par år tillbaka effektiv, enkel och biverkningsfri tablettbehandling. Många smittade känner dock inte till detta. Smittskyddsläkaren och Infektionskliniken i Kalmar kommer under 2019 att skicka ut ett gemensamt brev till alla personer i länet med tidigare anmäld hepatit C som inte har kontakt med infektionskliniken. I brevet informeras om de nya behandlingsmöjligheterna och personen uppmanas att kontakta sin hälsocentral eller Infektionsmottagningen i Kalmar för att ta prov för att se om infektionen kvarstår.

    Provtagning

    Provtagning utförs på hälsocentral eller infektionsmottagning enlig Rutin för provtagning Projekt Hepatit C. Svar går till läkare på Infektionsmottagningen. Om infektionen kvarstår kommer personen att kallas till Infektionsmottagningen i Kalmar för läkarbesök. Om infektionen läkt ut informerar infektionsläkare personen om detta.

    Hepatit C lyder under smittskyddslagen

    Hepatit C är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen och all provtagning och behandling är därför kostnadsfri.

    Smittskyddsläkarens lunchföreläsning om hepatit C (oktober 2018)

  • TBE (fästingburen hjärninflammation)

    Årligen smittas 0-3 personer av TBE i Kalmar län. År 2017 var ett rekordår då 6 personer smittades i länet. Under 2018 smittades endast en person och TBE är fortfarande relativt ovanligt i Kalmar län i jämförelse med exempelvis Stockholms skärgård. Vaccination rekommenderas inom tre begränsade områden i länet eftersom det förekommit flera fall där under de senaste åren. TBE har även uppträtt på några andra ställen i länet, men då har det rört sig om enstaka isolerade fall.

    Det är viktigt att varje ordination registreras i Svevac så att vaccinationstäckningen i länet kan följas – den väger in i bedömningen när riskområden utses.

    Smittskyddsläkarens rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län

    Hälsodeklaration inför vaccination mot TBE

    Vaccinationsschema för utskrift

    Sjukdomsinformation om TBE (Folkhälsomyndigheten)

    TBE (Internetmedicin)

    Broschyr om fästingar med tips om hur man skyddar sig mot fästingbett 

    Hitta fästingen - Lära barn om fästingar (Scandtick)

    Allmänheten hänvisas till 1177.se

    Här finns kartor över riskområden för vissa län/regioner.

    TBE - fästingburen hjärninflammation på 1177.se

    Vaccination mot TBE på1177.se

    TBE-vaccination rekommenderas till

    Fast boende och sommarboende samt personer som vistas mycket i skog och mark i områden med smittrisk:

    I Kalmar län

    I övriga Sverige

    Resenärer som kommer att vistas i skog och mark i Europa

    • på Åland och i Baltikum
    • i särskilda riskområden i centrala och östra Europa

    TBE-vaccin har få biverkningar och det finns sällan anledning att avråda den som vill vaccinera sig, även om man uppfattar att risken för smitta är låg.

  • Vaccination mot pneumokocker
  • Kikhosta

    Kikhosta

    Symptom och smittsamhet

    Kikhosta är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Den sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Insjuknandet börjar ofta med lite feber, snuva och hosta. Hosta nattetid är vanligt. De två första veckorna av sjukdomen är svår att skilja från vanlig förkylning. Under dessa två veckor är dock smittsamheten som störst. När kikningarna kommer har smittsamheten börjat minska. Efter fyra veckor räknar man med att smittsamheten har upphört (sex veckor räknas vid kontakt med spädbarn). Inkubationstiden (tid från smitta till insjuknande) är 7-14 (som längst 21) dagar.

    Barn i förskola/skola

    Barn med kikhosta får lov att vistas i förskolan/skolan om deras allmäntillstånd tillåter det. Smittspridning har redan skett och en avstängning av sjuka barn hjälper föga. Barn som har mycket hosta med påverkat allmäntillstånd eller kräkningar bör vara hemma. När hostan inte är lika intensiv minskar också risken för att smitta fler personer, även om barnet fortfarande kan smitta.

    Barn i förskola/skola som har nyfödda syskon hemma

    Spädbarn under 6 månader kan bli allvarligt sjuka av kikhosta. De saknar skydd och föräldrarna bör därför aktivt försöka undvika att barnet smittas. Spädbarnen smittas oftast av föräldrar eller syskon. Vet man om att det går kikhosta så kan man som förälder vara mer observant på de första symtomen och snabbare få diagnos och behandling för sitt barn. Det är viktigt att uppge att barnet varit utsatt för kikhosta när man har kontakt med sjukvården, eftersom man inte rutinmässigt tar prov för kikhosta. Det går även flera andra typer av luftvägsinfektioner med hosta för närvarande, och det behövs oftast ett speciellt prov från näsan för att säkerställa diagnosen. Behandling som påbörjas tidigt efter symtomdebuten kan lindra och förkorta sjukdomsförloppet.

    Gravida

    Får man kikhosta när man är gravid riskerar man att smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Störst är risken om kvinnan har haft en långdragen hosta som inte har uppfattats som kikhosta. Vid diagnosticerad kikhosta efter vecka 27 i graviditeten tar en läkare ställning till om kvinnan och de som kommer att leva nära barnet bör behandlas med antibiotika. På detta vis kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat.

    Symptom hos spädbarn som motiverar provtagning för kikhosta

    • Hosta utan andra symptom.
    • Hosta med kikning, cyanos, kräkning, apné.
    • Apné som enda symptom.
    • Symptom (enligt ovan) som inte syns vid undersökningen men som föräldrarna berättar om.

    Symptom hos barn och vuxna som motiverar provtagning

    • Hosta hos äldre barn, ungdomar och vuxna, om de har nära kontakt med spädbarn.
    • Hosta hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten, under tredje trimestern.
    • Om kikhosta misstänks bör spädbarnet få behandling tidigt, redan innan provsvaret kommit.

    När ges antibiotika?

    • Barn som är yngre än sex månader och har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan de har fått symtom. Om de får antibiotika tidigt kan det lindra symtomen eller förhindra att sjukdomen bryter ut.
    • Barn mellan sex och tolv månader som har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika när de har fått de första förkylningssymtomen (även om sjukdomen ännu inte är konstaterad). Det görs för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott är det inte säkert att den hjälper.
    • Den som är äldre än ett år och har kikhosta, och som inte kan undvika att träffa barn som är yngre än ett år brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken.
    • Hostmediciner brukar inte lindra besvären.
    • Sammanfattningsvis är det i första hand små barn och kvinnor i sen graviditet som blir aktuella för behandling.

    Vaccination

    Kikhosta ingår i Sveriges allmänna barnvaccinationsprogram. De flesta förskolebarn är vaccinerade. Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter den första dosen vaccin vid 2,5-3 månaders ålder. 80-90% skydd uppnås efter den tredje dosen vaccin. Immuniteten beräknas avta efter ca fem år. Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år. Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta.

    Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996 men på senare år ser vi en ökning av antalet fall nationellt. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979-1996 (årtalen kan variera något runt om i landet).

    Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn

    Vaccination av småbarnsföräldrar

    Vaccinationsschemat i dokumentet om vaccination av personal (se ovan) kan även tillämpas på (blivande) småbarnsföräldrar som önskar se över sitt skydd. I dagsläget (december 2018) rekommenderas inte att den gravida kvinnan vaccineras mot kikhosta eftersom det finns viss osäkerhet kring hur en vaccination påverkar effekten av framtida vaccinationer till barnet. Folkhälsomyndigheten håller dock på att se över denna rekommendation. Den blivande mamman rekommenderas istället att vaccinera sig så snart som möjligt efter förlossningen. Det är dock inte farligt att vaccinera under graviditet och önskar den blivande modern vaccineras görs det i så fall i graviditetsvecka 20-33. Amning är inget hinder för vaccination. Partnern bör vaccinera sig i god tid före förlossningen. Eventuella äldre syskon har i regel gott skydd genom det allmänna vaccinationsprogrammet och behöver inga extra doser. Andra personer (till exempel mor- och farföräldrar) i den närmaste familjen kring en gravid kvinna kan med fördel se över sitt vaccinationsskydd mot kikhosta. Vaccination kan utföras på hälsocentralen eller på infektionsmottagningen.

    Kikhosta enligt smittskyddslagen

    Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och dessutom smittspårningspliktig. Även misstänkta fall (klinisk bild förenlig med diagnosen + epidemiologiskt samband) skall anmälas till smittskyddsläkaren. Behandlande läkare ansvarar för att försöka identifiera smittvägar (utföra smittspårning) och förhindra fortsatt smittspridning. Efterhör om det finns spädbarn eller höggravida i omgivningen! Smittspårningen kan leda till att antibiotikaprofylax behöver sättas in (se stycket ovan). Notera att Smittskydd och Vårdhygien aldrig ska stå som provsvarsmottagare, det är alltid en läkare på den enhet som ordineras provet alternativt utför provtagningen som är provsvarsmottagare.

    Provtagning

    I första hand rekommenderas PCR. Analysen heter "Bordetella pertussis PCR" i Cosmic. UTM (Flocked swab i UTM-medium). För nasofarynxpinnen horisontellt utmed näshålans botten mot bakre svalgväggen. Snurra pinnen långsamt, håll den kvar där en stund om möjligt, ta ut den och för ned pinnen i transportröret som innehåller flytande transportmedium. Pinnen bryts därefter av mot kanten av röret. Provet skickas till mikrobiologen i Kalmar och analysen utförs sedan i Växjö. Serologi är ett alternativ sent i sjukdomsförloppet.

    Vid epidemiologiskt samband och typiska kliniska symptom behöver diagnosen inte bekräftas med provtagning. Observera dock att även dessa fall skall smittspåras och anmälas till smittskyddsläkaren.

    Misstänkt kikhosta hos vårdpersonal (även städ- och kökspersonal inom sjukvården)

    Kommer man i sitt arbete i kontakt med barn under ett år skall man utan dröjsmål kontakta sin närmaste chef om man har misstänkt eller bekräftad kikhosta. Han eller hon bör sedan rådgöra med vårdhygien/infektionsbakjour kring lämpliga åtgärder. I vissa fall kan det bli aktuellt med avstängning från arbetet och antibiotikabehandling. I sådana fall måste en individuell bedömning göras i samråd med vårdhygien/infektionsbakjour kring efter hur många dygn det är lämpligt att återvända till arbetet. Glöm inte att smittspåra exponerade patienter och personal vid bekräftade fall hos personalen.

    Information från Folkhälsomyndigheten och InfPreg

  • Mässling

    Mässling är en allvarlig sjukdom som smittar mycket lätt. Genomgången sjukdom eller två doser av mässlingsvaccinet ger ett effektivt skydd. Smittskyddsläkaren har sammanställt information kring mässling, Smittskyddsläkaren informerar om mässling (2018-01-09)

    Vid misstänkt fall av mässling

    För att undvika vidare smittspridning skall misstänkta fall av mässling inte sitta i väntrum utan hänvisas direkt till lämpligt undersöknings/isoleringsrum.

    Personer som misstänker att de blivit smittade av mässling ska inte söka vård akut utan istället kontakta sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon för att kunna lotsas in i vården via lämpligt isoleringsrum. Detta för att förhindra vidare smittspridning.

    Vid misstänkt fall av mässling kontaktar medicinskt ansvarig läkare infektionsjour och smittskyddsläkare informeras omgående.

    Personalvaccination mot mässling

    Personal inom Region Kalmar län med patientnära arbete erbjuds kostnadsfri vaccination. Närmaste chef inventerar immunitetsläget och kontaktar sedan Arbetsmiljö och hälsa för att planera hur vaccination ska ske.

    Riktlinje mässlingsskydd personal

    Hälsodeklaration avseende mässlingsimmunitet hos medarbetare inom LKL

    Översikt mässlingsimmunitet

    Hälsodeklaration inför MPR-vaccination

  • Asyl- och flyktinghälsovård ur ett smittskyddsperspektiv

    Här har vi samlat aktuell information om smittskyddsfrågor rörande asylsökande och flyktingar. Kontakta oss gärna om du inte hittar vad du söker.

    • Hälsoundersökning
    • Riskbedömning avseende smitta

      Riskbedömning avseende smitta

      Information om tuberkulos och smittrisker på arbetsplats/boende (Smittskydd Skåne)

      Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för smittspridning är låg med anledning av flyktingsituationen (Folkhälsomyndigheten reviderad 2015-10-09)

      Låg risk för spridning av allvarliga infektionssjukdomar bland barn (Folkhälsomyndigheten 2016-05-11)

      Frågor och svar kring smittsamma sjukdomar för dem som träffar asylsökande i sitt arbete (Smittskyddsenheten i Kalmar län 2015-10-30)

    • Övrigt

      Övrigt

      Vaccinationer till människor på flykt (Folkhälsomyndigheten 2015-11-30)

      Människor på flykt, vägledning för vårdpersonal (Folkhälsomyndigheten reviderad version 2015-12-14)

      Smittskyddsblad Information till läkare och patienter på flera språk (Smittskyddsenheten Kalmar)

      Smittskyddsanmälan

      God handhygien, affischer på 9 språk från Folkhälsomyndigheten (scrolla ned på sidan)

      Folkhälsomyndighetens seminarium om inomhusmiljön i asylboenden 

    • Frågor och svar

      När behövs vaccination i arbetet med asylsökande och flyktingar?

      På smittskyddsenheten får vi för närvarande många frågor kring behov av vaccination av vårdpersonal och hos personal på asylboenden och i skola och barnomsorg där asylsökande vistas. Med anledning av detta har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren nedan.

      Vaccination av vårdpersonal

      Vårdpersonal bör ha grundskydd enligt det nationella vaccinationsprogrammet och de som kan ha kontakt med blod (sätter nål eller kan råka ut för stick- eller skärskador) skall dessutom ha skydd mot hepatit B. Detta är arbetsgivarens ansvar (Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet)."

      Personer som är födda på 1960- och 1970-talet kan ha undgått mässlingsinfektion och heller inte fått två doser vaccin. För dessa kan det finnas anledning att göra en översyn samt av yngre personal som kan tillhöra åldersgrupp där man inte fått vaccin mot mässling eller påssjuka.

      BCG-vaccination (mot tuberkulos) rekommenderas endast till dem som arbetar eller studerar i patientnära verksamhet på vissa sjukhuskliniker (lungklinik och infektionsklinik), på vissa laboratorier eller på obduktionsavdelning.

      Ingen ökad hälsorisk eller behov av vaccination för dem som träffar asylsökande i sitt arbete på asylboenden, skolor, barnomsorg e.t.c.

      Generellt sett rekommenderas ingen vaccination men det kan ibland bli aktuellt med vaccination efter bekräftade fall av till exempel hepatit A. I sådana fall blir smittskyddsenheten inkopplad och infektions- eller smittskyddsläkare ordinerar vaccination.

      Många av frågorna rör vaccination mot tuberkulos. BCG-vaccinet har relativt dålig skyddseffekt och rekommenderas därför inte. Läs även mer på sidan 24 i dokumentet från 2012 från Socialstyrelsen. Den viktigaste åtgärden för att minska smittrisken vid tuberkulos är tidig diagnos av sjuka varför flyktingar med kronisk hosta (hosta > 3 veckor) ska få hjälp att träffa läkare omgående.

      Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning av risken för smittspridning med anledning av tillströmningen av flyktingar och bedömningen är att risken för smittspridning är låg.

      Frågor och svar om smittsamma sjukdomar och asylboende

      Frågorna är ursprungligen gjorda för dem som arbetar på asylboenden, men kan appliceras även på andra verksamheter.

      Behöver personal på boenden vaccinera sig mot hepatit B?

      Nej, att arbeta på ett asylboende innebär ingen ökad risk för hepatit B. Men kontakta sjukvården direkt för bedömning vid tillbud där någon kommer i kontakt med blod. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.

      Behöver personalen vaccinera sig mot tuberkulos?

      Nej, en sådan rekommendation finns inte generellt. På en arbetsplats är det arbetsgivaren som avgör vilket skydd de anställda ska ha. Vaccination av personal inom omsorg och socialtjänst bedöms sällan vara motiverad. För personal inom sjukvården bör endast de som arbetar eller studerar i patientnära verksamhet på vissa sjukhuskliniker (lungklinik och infektionsklinik), på vissa laboratorier eller på obduktionsavdelning vara vaccinerade mot tuberkulos.

      Det finns en person på boendet med blodburen smitta (hepatit B, C eller hiv). Finns det några restriktioner?

      Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. Blodburna infektioner smittar inte via vanligt socialt umgänge.

      Får en person med blodburen smitta vara med och laga mat?

      Ja, matlagning innebär ingen smittrisk. Det är enbart vid tillbud som åtgärder behöver vidtas, vilket gäller oavsett om personen har en känd blodburen infektion eller inte. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.

      En person på boendet misstänks ha fått skabb. Vad ska göras?

      Det är viktigt att en läkare har ställt diagnosen skabb innan behandling inleds, eftersom klådan kan ha andra orsaker som kräver annan behandling. I första hand bör man kontakta hälsocentralen för närmare råd, undersökning och behandling. Ibland kan även andra som varit i nära kontakt med en person med skabb behöva behandling.

      En person på boendet har insjuknat i tuberkulos. Kan personalen ha blivit smittad?

      Risken är liten. För att bli smittad av tuberkulos krävs i regel långvarig och nära kontakt, samt att den sjuke har tuberkulos i lungor eller luftvägar. Tuberkulos på annan plats i kroppen, dvs. utanför luftvägarna, är inte smittsam. Inte heller så kallad "latent" tuberkulos är smittsam. Patientens behandlande läkare bedömer smittsamheten, och om det behövs har läkaren ansvar att alla som kan ha smittats kallas till undersökning. Små barn med tuberkulos är mycket sällan smittsamma.

      En person på boendet får behandling mot tuberkulos. Vilka restriktioner gäller för personen?

      Det viktigaste är att personen följer läkarens förhållningsregler så att ingen annan blir smittad. En person med smittsam tuberkulos måste vara isolerad eller leva så att inga andra riskerar att bli smittade. Ofta innebär detta därför vård på sjukhus i början av behandlingen tills smittrisken bedöms ha försvunnit. Det är viktigt att personen tar sin medicin varje dag under hela behandlingstiden som ofta är många månader lång. Personer med icke-smittsam tuberkulos kan bo kvar på boendet utan risk för andra, men måste komma på planerade läkarbesök och följa läkarens förhållningsregler.

      Behöver personerna som bor på boendet genomgå hälsoundersökning?

      Nej, inte för att bo på boendet.

      Hälsoundersökning av asylsökande är ett erbjudande, men det är önskvärt att alla, oavsett boendeform, nyttjar denna möjlighet. Det är i första hand för den asylsökandes egen skull som hälsoundersökningen görs.

      Genom att följa enkla hygienrutiner och att uppmana och hjälpa den som eventuellt är sjuk att söka vård, så är risken att smitta sprids mycket liten – oavsett om hälsoundersökning är gjord eller inte.

      Personalen bör uppmuntra och i möjligaste mån underlätta för de boende att genomgå hälsoundersökning.

      Är en person skyldig att berätta för personalen om han eller hon har en smittsam sjukdom?

      Nej.

      Om en person på boendet blir sjuk, var ska hen vända sig?

      Ring 1177 vårdguiden som har öppet dygnet runt. Där får man sjukvårdsrådgivning och information om vilka mottagningar man kan kontakta för att få hjälp. Oftast kan man dagtid i första hand kontakta en hälsocentral. Vid livshotande eller akuta tillstånd ringer man 112.

      Innebär de ökade strömmarna av flyktingar en högre risk för smittspridning i Sverige?

      Folkhälsomyndigheten följer läget och bedömningen är att det inte existerar något hälsohot eller utbredd ökad smittrisk för befolkningen. Folkhälsomyndigheten har den 9 oktober 2015 tagit fram ett underlag som redovisar myndighetens bedömning gällande eventuell ökad smittrisk från flyktingar till övriga befolkningen.

      Vad finns det för rekommendationer för livsmedelshanteringen på asylboende?

      Regelverk för livsmedelshanteringen styrs av den lag som rör objektsburen smitta, Miljöbalken (1998:808). Därför handhas dessa frågor av kommunernas miljöförvaltningar. Allmänna råd om hur livsmedel bör hanteras finns i broschyren "Fem nycklar till säkrare mat" från WHO (Världshälsoorganisationen).

       

  • Zikavirus

    Här finns länkar till information om zikavirus. Information är färskvara och rekommendationer och råd kan ändras i takt med att kunskapen ökar.

    Läs mer på

    Reviderad handläggningsrekommendation vid misstänkt zikavirusinfektion, Folkhälsomyndigheten, 2017-03-06.

    Sjukdomsinformation om zikavirus, Folkhälsomyndigheten, uppdateras kontinuerligt

    Interimistisk vägledning för handläggning av misstänkta fall av zikavirusinfektion, Folkhälsomyndigheten, 2016-07-04

    Information till hälso- och sjukvården om graviditet och zika, INFPREG, 2016-06-02

    Aktuellt läge med kartor, European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC, uppdateras kontinuerligt

    ECDC:s riskbedömning, uppdateras kontinuerligt

    Karta över riskområden i Florida, CDC

Kontakt

  • Om oss
  • Kontaktuppgifter

    Smittskydd

    smittskydd@regionkalmar.se  (Bevakas vardagar kl. 8-16)

    Fax: 0480-845 31

    Postadress:

    Smittskydd i Kalmar län, Länssjukhuset, 391 85 Kalmar

    Besöksadress:

    Länssjukhuset Kalmar, hus 17, plan 2.

     

    Medarbetare:

    Lisa Labbé Sandelin 

    Smittskyddsläkare

    Telefon: 0480-813 36, mobil: 072-232 34 01 

      

    Per-Åke Jarnheimer

    Biträdande smittskyddsläkare

    Telefon: 0480-814 40, mobil: 076-815 45 29

     

    Tina Danielsson

    Smittskyddssjuksköterska

    Telefon: 0480-845 30, mobil: 0722-19 79 39

     

    Ann-Christine Sjölund

    STI-samordnare/smittskyddssjuksköterska

    Telefon: 0480-384 94, mobil: 072-236 96 11

     

    Anita Råberg

    Sekreterare

    Telefon: 0480-815 09, mobil: 070-595 20 17