Den våldsutsatta

Hälso- och sjukvården och tandvården har en nyckelroll när det gäller att tidigt upptäcka våld i nära relationer framför allt bland kvinnor som utsätts men även bland män. Forskning visar även att det finns starka kopplingar mellan utsatthet för våld och både psykisk och fysisk ohälsa.

Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens primära ansvar är att fastställa och behandla den våldsutsatta för kroppslig och själslig skada som orsakats av våldet. Akut omhändertagande ska kunna ske inom alla verksamheter: primärvården, kvinnokliniken, psykiatrin, sjukhusens akutmottagningar och tandvården.

Många skäms över sin situation och berättar inte spontant om våldet och därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap för det medicinska och psykosociala omhändertagande. Det är alltid våldsutövaren som bär ansvaret för våldet, aldrig offret. Det är alltid förövaren som måste ändra sitt beteende. I forskningen kring våld mot kvinnor är att personer med ett starkt socialt nätverk och högre ställning i samhället i högre utsträckning drar sig för att anmäla om de blir utsatta för brott. Ett bra bemötande är en förutsättning för att den våldsutsatta ska känna tillit och våga söka vård igen vid behov. Det är viktigt att ha kunskap om normalisering- och uppbrottsprocessen och dess olika stadier för ett korrekt bemötande.

Vi vet att 9 av 10 som tillfrågas för första gången svarar nej på frågan om de utsatts för våld i nära relationer och några svarar ja andra gången de får frågan. Nyckeln är att fråga, visa att vi bryr oss och att det finns hjälp att få.

De bakgrundsfaktorer som verkar ha starkast relevans är ålder, familjerelation, utbildning, boendeform och ekonomiska förutsättningar. Utsattheten är högst bland personer i åldrarna 16–34 år, ensamstående föräldrar, personer med högst gymnasial utbildning och personer boende i flerfamiljshus. Utsatta kvinnor har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än kvinnor som inte blivit utsatta. Det verkar inte finnas några tydliga skillnader i utsatthet mellan personer som är födda i Sverige och utrikesfödda.