Möte med misstänkt offer

Personal inom hälso- och sjukvård samt tandvården är skyldiga att fråga om våldsutsatthet för att identifiera våldsutsatta vuxna och barn vid besök på en vårdinrättning. Vid mötet med en misstänkt våldsutsatt är det viktigt att bemöta personen så att hen känner förtroende för vården. Be medföljande anhörig att lämna rummet. Prata med patienten i enskilt rum.

Bejakar personen våldsutsatthet tänk på att ha en tydlig kommunikation, ställ frågor och tillåt betänketid. Gör en riskbedömning och påskynda eventuellt läkarbesöket och försök ha så få personal inblandade i mötet med offret. Om möjligt avsätt en person så att patienten inte behöver vara ensam alt. vet vem som hen kan vända sig till. Försök att skapa en trygg relation och bygg upp förtroendet så långt det är möjligt.

Informera om vad Ni på enheten kan hjälpa till med. Informera också om vilka organisationer som kan vara behjälpliga utifrån personen önskemål och problematik.

Checklistor

Våga fråga om våld  
Flödesschema - Fråga om våld
Flödesschema - Misstanke om, eller pågående våld 

Tänk på att:

• Ha ett enskilt rum och en trygg miljö, lämna inte den våldsutsatta ensam.
• Be den våldsutsatta berätta vad som hänt.
• Använd tolk vid behov.
• Ge tid att lyssna, visa empati och ge bekräftelse av den våldsutsattas berättelse.
• Fråga vad kan personalen i vården hjälpa till med.

  • Iakttagelser som bör leda tanken till våld
    • Kontusioner, strypmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår, skador på flera ställen på kroppen.
    • Blåmärken av olika ålder tyder på upprepad misshandel, kronisk smärta och psykosomatiska symtom utan tydlig orsak.
    • Psykiska symtom som ångest, nedstämdhet, självmordsbenägenhet, ätstörningar, missbruk.
    • Oklar smärtproblematik.
    • Posttraumatiskt stressyndrom.
    • Sexuell dysfunktion.
    • Uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med skadans utseende.
    • Tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild.
    • Den misstänkt våldsutsatta har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor.
    • Den våldsutsatta har väntat länge med att söka vård.
    • Partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna den sökande ensam. 
    • Svårigheter att genomgå gynekologisk undersökning efter sexuellt övergrepp.
    • Svårigheter att genomgå rektalpalpation efter analt övergrepp. 
    • Ovanligt stark reaktion på undersökning av mun och svalg efter oralt övergrepp.
    • Oförmåga att vistas i trånga utrymmen, till exempel i samband med datortomografi efter att blivit fasthållen.

    Särskilt utsatta grupper

    Mäns våld mot kvinnor i nära relation förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Det finns dock anledning att vara särskilt uppmärksam på vissa grupper av kvinnor och olika händelser där våldet kan ha stor betydelse.

    • Unga kvinnor
    • Gravida kvinnor
    • Kvinnor med minderåriga barn
    • Missbrukande kvinnor kan vara ett dubbelt beroende
    • Kvinnor som prostituerar sig
    • Funktionshindrade kvinnor
    • Äldre kvinnor
    • Kvinnor med utländsk härkomst kan befinna sig i en särskild utsatthet på grund av diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på socialt nätverk

    Tänk på:

    • De psykiska följderna av misshandel ofta är minst lika svåra som de fysiska
    • Suicidrisk kan finnas
    • Sexuella övergrepp är vanliga vid misshandel
    • Om barnmisshandel sker, kan även andra i familjen vara utsatta för våld
    • Om djurmisshandel sker, kan även andra i familjen utsättas för våld
    • Låt inte närstående fungera som tolk bortsett från enkla uppgifter. Den våldsutsatta måste av säkerhetsskäl godkänna tolken. Telefontolk ger ett högt integritetsskydd. Försäkra dig om att tolken är bekväm med att tolka i sådana här situationer och använder "korrekta ord" om ex. vis könsorganet.
  • Olika former av våld

    Fysiskt våld - Kan vara knuffar, att bli fasthållen, dragen i håret, slagen eller sparkad.

    Sexuellt våld - Våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar, alternativt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till räknas till sexuellt våld.

    Psykiskt våld - Direkta eller indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur kan räknas till den psykiska utsattheten.

    Social utsatthet - Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter.

    Materiell/ekonomisk utsatthet - Personliga tillhörigheter slås sönder eller förstörs avsiktligt. Det kan även innebära att en part i en nära relation förmås skriva under papper som får negativa konsekvenser för densamme.

    Försummelse - Människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan även utsättas för vanvård eller försummelse, som undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt näringsriktig kost. Att som barn inte få en ren blöja, dålig hygien, trasiga kläder etc.

  • Våga fråga om våld

    Det är vanligt att en våldsutsatt inte berättar att hen blivit utsatt för våld. Hen kanske inte uppger att hen är våldsutsatt vid första tillfället då hen får frågan om våld. 9 av 10 svarar nej första gången de får frågan. En beskrivning av våld kan hjälpa den våldsutsatta att förstå att hen är våldsutsatt och våldsutövandet är en brottslig handling.

    Fråga alltid rakt på sak, oavsett orsaken till sjukvårds- eller tandvårdsbesöket, t ex:

    • När jag tittar/lyssnar/undersöker dig ser jag tecken som jag känner igen som skador av våld, har du blivit slagen?
    • Lever du i en trygg miljö?
    • Känner du dig instängd eller isolerad på något sätt?
    • Alla par bråkar ibland, vad händer om du och din partner är oense?
    • Har era konflikter lett till fysiskt eller psykiskt våld?
    • Har din partner slagit, sparkat, skrämt eller hotat dig eller på annat sätt gjort dig illa?
    • Är du rädd för din partner?
    • Har någon varit elak mot dig eller kränkt dig på annat sätt?
    • Har du varit utsatt för sexuell handling mot din vilja?
    • Har du blivit utnyttjad?
    • Har du tvingats att utföra sexuella handlingar när du själv inte ville?

    Mer information

    Våga fråga om våld 

    Duluth-hjul

  • Riskbedömning - kan den våldsutsatta gå hem?

    Innan den våldsutsatta kan gå tillbaka hem måste en riskbedömning göras. Personalen behöver diskutera med patienten om säkerhet och eventuell hotbild. Tala om för den våldsutsatta att det kan vara en fara med att gå hem. Dokumentera risken i journalen och vad du kommit överens med patienten om.

    • Erbjud i första hand alltid inläggning på sjukhus eller möjlighet till annat skyddat boendet. En person kan aldrig tvingas att stanna på sjukhus/skyddat boende.
    • Om den hotfulla situationer kvarstår, vad ska den våldsutsatta göra?
    • Hen bör ha en säkerhetsplan, en strategi för att avvärja ny våldsutsatthet. Vad har hen tidigare gjort vid dessa situationer?
    • Hur ser situationen ut med eventuella barn?
    • Är hen redo att ringa polisen om ny våldsam situation uppkommer?
    • Bor hen i glesbygd kan det ta lång tid för polisen att komma fram, fungerar mobiltelefonen där? Annat skyddsnät?
    • Tecken på en upptrappning av våldet?
    • Hur ser våldsutsattas nätverk ut? Kan någon hjälpa till i akut situation?
    • Vilka för- och/eller nackdelar finns det om den våldsutsatta berättar för någon i sin omgivning att hen är utsatt för våld?
    • Om hen måste fly, vart ska hon/han ta vägen?
    • Skriv ned viktiga telefonnummer och adresser.
    • Den våldsutsatta måste planera för att kunna lämna hemmet i akut situation och ha vissa saker tillgängliga som hen kan behöva t.ex. id-handling, pengar och kläder.
  • Barn som far illa - anmäl till socialnämnden

    Enligt socialtjänstlagen är du skyldig att anmäla till socialnämnden om du får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt hälso- och sjukvården och tandvården.

    Vid misstanke om att barn far illa ska anmälan skyndsamt göras till socialtjänsten för utredning om behovet av skydd och eller stödinsatser. Även om barnet inte bevittnat våldet eller själv blir utsatt kan även små barn uppfatta våldet och fara illa av det.

    Blankett anmälan om barn som far illa
    Bekräftelse på anmälan om barn som far illa

    För akut omhändertagande utanför ordinarie öppettider kontakta respektive kommuns socialjour via polisen, telefon 010-569 28 58.

    Ställ frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen! Fråga också barnet/barnen om orsaken till symtomen och tecknen, i enskilt rum om så är möjligt med hänsyn till barnets mognad och ålder. Samtycke till detta kan behövas av vårdnadshavaren. Se till att barnet får den vård hen behöver, såväl fysisk som psykisk, med anledning av våldet.

    Du kan konsultera socialtjänsten anonymt utan att barnets eller den vuxnes identitet röjs för att få vägledning om fortsatt handläggning.

    Mer information

    Vägledning från Socialstyrelsen

  • Sexuellt våld och spårsäkring

    Sexuellt våld kan beskrivas som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara allt från att tjata sig till sex, till våldtäkt. Det kan också handla om att tvinga någon att utföra olika typer av sexuella handlingar. I och med samtyckeslagen som kom 2018 är sexuella handlingar mellan två individer olagligt om samtycke från båda inte finns.

    Våld i nära relationer omfattar ofta både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det är inte ovanligt att en fysisk misshandel följs av ett sexuellt övergrepp. Det kan vara allt från att hota eller tjata sig till sex, till våldtäkt eller att den utsatta tvingas utföra olika typer av sexuella handlingar mot sin vilja.

    En komplett spårsäkring bör göras om det har gått mindre än tio dagar sedan övergreppet, men det kan vara meningsfullt att göra en sådan även om det har gått längre tid än så. Detta gäller oavsett om en polisanmälan har gjorts eller inte. Kvinnokliniken omhändertar personer med kvinnligt könsorgan som utsatts för sexuellt våld och kirurgen omhändertar personer med manligt könsorgan som utsatts.

    Spårsäkring

    Använd spårsäkringssats från Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som finns på kvinnokliniken eller tillhandahålls av polisen.

    I denna spårsäkringssats finns en guide för spårsäkring, inklusive provtagning för droger och infektionssjukdomar och journalföring samt mall för rättsintyg. Guiden innehåller checklistor och konkreta anvisningar för undersökning och spårsäkring. Genom att följa anvisningarna i guiden kan alla läkare som möter en patient som utsatts för ett sexuellt övergrepp ställa rätt frågor, ta rätt prover och svara för att prover och dokument hanteras rättssäkert. Vid undersökningen ska en systematisk undersökningsgång användas. Den följer samma mönster som en detaljerad läkarundersökning i allmänhet. Skador dokumenteras genom att rita på kroppsmallar och fotografera misstänka avvikelser (där fotodokumentation är möjligt). 

    Undersökningen är frivillig och kan inte göras mot offrets vilja. Offret bestämmer i vilken omfattning undersökningen ska göras.

    Att arbeta på det här sättet säkerställer att undersökningen blir komplett och underlättar dokumentationen. I de fall polisanmälan inte görs före undersökningen förvaras proverna av hälso- och sjukvården i minst två år. I Kalmar sparas spårsäkringssatsen på kvinnokliniken respektive kirurgmottagningen. När polisanmälan görs kan spårsäkringssatsen hämtas ut.

    Personen kan både frivilligt och ofrivilligt ha intagit droger. Kanske personen långt efter händelsen kan få fragmentariska minnesbilder. Därför bör blodprover tas.

    Om patienten är medvetslös bör man göra alla undersökningar som kan vara till gagn för patienten, utifrån den bild som presenteras för sjukvårdspersonalen.

    Mer information

    Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp - (webbplatsen nationellt centrum för kvinnofrid)

    Spårsäkring vid sexuella övergrepp - (webbplatsen nationellt centrum för kvinnofrid)

  • Polisanmälan

    Sträva efter att göra en polisanmälan i samförstånd med den våldsutsatta. Om den våldsutsatta är under 18 år får sjukvården göra en polisanmälan. Överväg alltid att göra en polisanmälan då det finns minderåriga barn i bilden. 

    Om man misstänker brott mot person under arton år

    Anmälan till polisen eller åklagare får göras om man misstänker brott mot någon som inte fyllt arton år och brottet gäller:

    • "brott mot liv och hälsa" (till exempel mord, dråp, misshandel, vållande till annans död),
    • "brott mot frihet och frid" (till exempel människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång, olaga hot, ofredande),
    • "sexualbrott" (till exempel våldtäkt, sex mot sin vilja, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande, koppleri, förförelse av ungdom).

    Om ett barn under 18 år riskerar att fara illa måste socialtjänstlagen beaktas. Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att, om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, genast anmäla det till socialnämnden.

    Om man misstänker brott mot person över arton år 

    Sjukvårdspersonal har möjlighet, men inte skyldighet, att polisanmäla om man misstänker brott som har ett minimistraff på ett års fängelse, fängelse, som exempelvis vid våldtäkt eller grov misshandel. Man kan ALLTID ringa polisen och rådgöra hur man skall gå till väga.

    Tänk på att alltid sträva efter att göra en polisanmälan i samförstånd med den våldsutsatta, om offret inte redan har gjort en anmälan. Patienten ska informeras om sjukvårdspersonalen gör en polisanmälan.

    Rättsintyg

    I samband med brottsutredningar kan polis och åklagaren begära rättsintyg via undersökningsledaren. Det finns kontraktsanställda läkare hos Rättsmedicinalverket som på uppdrag av polisen och åklagare upprättar rättsintyg. När det gäller sexualbrott är även gynekologer rättsintygsskrivande läkare. När det gäller brott mot barn bör dessa undersökas av barnläkare, ev. i sällskap av rättintygsskrivande läkare, som finns på Barnahus.

    Mer information

    Om sekretess inom hälso- och sjukvården - (webbplatsen Nationellt centrum för kvinnofrid).

  • Professionell rådgivning

    Som personal kan man ibland känna att man behöver stöttning i hur man skall hantera ett ärende. Då kan du anonymt konsultera Polisen eller Socialtjänsten när det handlar om frågor som gäller våldsutsatta, barn eller förövare. Tänk på att inte nämna patientens namn eller födelseår, då blir de skyldiga att agera. Du måste inte heller tala om vem du är eller vart ifrån du ringer. Du kan även konsultera Kvinnofridslinjen på tfn: 020-50 50 50, dygnet runt. Stödtelefonen kan användas av drabbade våldsutsatta och närstående.