Mer läsning om du vill fördjupa dina kunskaper

FN:s konvention om barnets rättig¬heter, eller Barnkonventionen som den också kallas, inne¬håller bestämmel¬ser om mänsk¬liga rättig¬heter för barn. 196 länder har skrivit under och för¬bundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte rati¬ficerat barn¬konven¬tionen. Det är vårt upp¬drag att hjälpa de an¬slutna länderna att hålla vad de lovat.

Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande regionala instrumentet om våld mot kvinnor i Europa. Konventionen öppnades för undertecknande vid ett ministermöte i Istanbul i maj 2011. Sverige undertecknade konventionen samma dag och i november 2014 trädde den i kraft här.

I FN utgör Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor, den så kallade Kvinnokonventionen (Eng.) (CEDAW) som antogs av FN:s generalförsamling 1979, trädde i kraft 1981 i Sverige, en viktig startpunkt för att stärka kvinnors rättigheter. Efter att frågor om mäns våld mot kvinnor kommit att uppmärksammas allt mer antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor av FN:s generalförsamling 1993.

Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor har tre huvudpunkter:

  • definition av våld
  • våldets grundläggande orsak
  • medlemsstaternas ansvar

Efter andra världskriget fanns det en stark vilja att på internationell nivå skapa en gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter så att liknande övergrepp inte skulle kunna ske i framtiden. FN:s generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr.

I rapporten Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence presenteras den första globala systematiska översynen av vetenskapliga uppgifter om förekomsten av två former av våld mot kvinnor: våld av en intim partner (intimt partnervåld) och sexuellt våld av någon annan än en partner (icke-partner sexuellt våld). Det visar för första gången globala och regionala uppskattningar av förekomsten av dessa två former av våld, med användning av data från hela världen. Tidigare rapportering om våld mot kvinnor har inte differentierats mellan partner och icke-partnervåld.

  • En sammanställning av Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence.

 

Sök bland brottsofferjourens publikationer.
Sök bland brottsförebyggande rådets statistik och publikationer.
Sök bland jämställdhetsmyndighetens publikationer.
Sök bland nationellt centrum för kvinnofrids publikationer.
Sök bland regeringskansliets publikationer.
Sök bland RFSL's utbildningar och publikationer.
Sök bland RFSU's publikationer om våld och sexuella övergrepp
Sök bland socialstyrelsens publikationer. 
Sök bland Sveriges kommuner och landstings publikationer om våld i nära relationer och misstanke om barn som far illa.

Information från Länsstyrelsen i Kalmar om Mäns våld mot kvinnor och Kalmar Läns strategi "Ett jämställt Kalmar län 2017–2027: Regional strategi för att uppnå nationella jämställdhetsmål i länet" 

Att tala om motstånd – Från hjälplöst offer till aktivt subjekt. Tre artiklar om responsbaserat arbete
Vill du läsa ännu mer? Då finns det böcker som kanske kan vara intressanta.